Om man skulle råka snubbla, ramla eller fara på näsan i skogen kan man ge sig f-n på att precis där man landar så ligger det en sten. Det visade sig åter igen idag då vi tränade uppe vid stugan. Vi sprang en runda på 7,5 km och redan efter några få hundra meter, redan nere i fårahagen, la jag mig på magen och landade med höger knä rakt på en stor sten. Kände direkt att det tog rätt hårt, stenen var betydligt hårdare än mitt knä. Fortsatte dock att springa även om det var ganska stelt efter att ha stått still en liten stund vid varje kontroll efter att ha samlat ihop oss. Få se hur det känns i morgon bitti.....
Träningen gick annars bra. Niklas E var pigg och stack ofta iväg på sträckorna i lite snabbare tempo än oss andra, men när vi närmade oss kontrollerna kunde jag oftast komma ikapp och förbi. Det här sprang vi, tyvärr kan jag inte visa någon rutt då min Garmin låg kvar hemma på byrån.
70 minuter tog det totalt men då hade vi som sagt stått still en stund vid varje kontroll, det var ovanligt mycket diskussioner idag. Bl.a. stod vi och dividerade en stund vid 7:an där det hade blivit ett nytt hygge som ställde till det lite för oss. Vi var dock ganska överens tillslut, tror jag....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar