Inlöpning

Beställde nya skor i söndags kväll som redan idag fanns att hämta upp på Konsum. Jag har i lite mer än ett år haft ett par VJ Sarva som jag varit nästan helt nöjd med. Greppet i dom dubb försedda sulorna har varit suveränt men tyvärr har de varit ett halvt nummer för små, har jag sprungit för ofta i dom så har jag fått ont i tårna. Tråkigt på ett par annars perfekta skor.
Men nu har jag alltså gjort slag i saken och köpt mig ett par nya, ett par som är ett halvt nummer större, och idag fick jag prova dom för första gången. Jag sprang hemifrån lite för sent, jag trodde att jag skulle klara att springa i skogen precis som förra tisdagen, men det var lite för mörkt så jag fick rädda mig ut på Långhallsvägen tillbaks mot elljusspåret där någon vänlig själ hade tänt ljuset.
Skorna var bra, samma fina grepp som dom gamla och nu kunde man dessutom slappna av utan att tårna spände mot skon. Gott.

Mina nya skor, det är dom gröna. Tyvärr fanns inte dom rosa i större storlekar....
Om det är någon som är intresserade av ett par ett år gamla VJ Sarva i storlek 44,5 som är som nya, så är det bara att höra av sig. Intressenter kan till och med få provspringa skorna innan köp. Inget fel på dom, förutom att dom inte passar mina fötter.....

Gubba ben

Det är inte lätt att bli gammal. Ibland protesterar mina ben mot den behandling dom får speciellt när det är sådant före som nu. Att springa i lössnö med sämre grepp frestar på speciellt vaderna när man spänner sig lite mer för att hitta grepp. Jag kände av det redan i torsdags och det var samma visa idag.
Jag tror att jag lyckats rädda dom innan dom går sönder, idag stannade jag flera gånger för att sträcka ut de korta musklerna. Bosse var snäll och väntade medan jag puttade på träd.
Det var bara jag och han idag, det är nog många som är iväg och åker skidor, förståeligt om man har det intresset. Vet inte vad det var med han men han tyckte att det räckte med lite över en timma vilket inte heller jag hade allt för mycket emot.

Oväntad långlöpning

Var en sväng till Fritsla igår kväll. Tranberg hade ordnat en distansträning för oss träningssugna i markklubbarna men tyvärr var vi inte så många. OK Mark var däremot kraftigt överrepresenterade, 5 av 8 var blå och orange.
Jag hade räknat med att springa ungefär en mil och vara ute en timma, lagom för en torsdagskväll, men Tranberg hade andra tankar. Rundan han hade ritat in var i och för sig bara 11 kilometer på småstigar och någon grusväg men när vi närmade oss stugan vek han plötsligt av för att få ihop 90 minuter som han tyckte vara lagom. Jag hann inte riktig reagera utan fick snällt följa med vilket jag i efterhand givetvis är tacksam för. Min kropp är däremot inte lika tacksam, jag hade värk lite varstans när jag försökte somna igår kväll. Kändes faktiskt riktigt gott.....

Dagsljuslöpning

Vi har haft lite grupp utveckling på jobbet idag hemma hos chefen i Landvetter vilket gjorde att jag var hemma tidigare än vanligt. Det var fortfarande ljust när jag löpande gav mig iväg hemifrån så jag hann med nästan hela passet innan det var för mörkt för att springa stig. Avslutade på grusvägarna ner vid Brunareberg och sedan hemmåt.
Det är fantastiskt vackert i skogen nu med snön hängande från träden. Att det sedan har frusit till i skithålen gör ju bara löpningen ännu bättre.
Rundan blev lite över 9 kilometer och tog 50 minuter. Det går inte fort i snön när man kanar omkring....

Bilder från gårdagen

Fredrik var vänlig nog att dela med sig av lite bilder han tog under långpasset igår. Vädret var strålande trots att det ser lite dimmigt ut på bilderna, kanske var det lite imma på linsen?

Visa bilder

Efter den sista uppdateringen av Blogger så har jag fått synpunkter på att det inte går att titta på bilderna och kartorna i orginalstorleken, när man klickar på dom så visas dom bara lite större på skärmen.
För att zooma in, gör så här:
- Klicka på bilden så att den kommer upp på skärmen.
- Högerklicka och välj "Visa bild".
- Nu visas det ett litet förstoringstecken, så klickar man igen förstoras bilden.

Enkelt eller hur?

Inte så långt långpass

Söndag innebär träning och igår var det återigen långträning från stugan. Tack vare den nyfallna snön så bedrevs den mesta löpningen på större stigar och småvägar men det blev tunglöpt ändå att pulsa fram i nästan 10 cm.
Vi var ett ganska bra gäng trots visst frånfälle pga skidåkning för vissa som gav oss iväg upp till Backen där Bosse hade ställt varm dricka. Övningen har vi genomfört en gång tidigare förra året och då var jag med på en sydlig slinga så jag framförde ett önskemål om att vi skulle börja med den nordliga varianten vilket bifölls av övriga. Slingorna var 7 kilometer var och fram och tillbaks var 7 så det blev 14 om man sprang en och 21 om man sprang två. Jag och unge herr Rylander var faktiskt de enda som fegade ur efter en runda, de övriga genomförde modiga två.
Vi var bara ute i 1:30 men det kändes ändå i benen efteråt, snön tog ut sin rätt.

Hemåt igen

Dagarna går fort och det är redan fredag och hemfärd. Mycket jobb, 8 till 8, har inte gjort det möjligt att hinna med någon träning tyvärr, jag får sikta på söndagens långpass istället.
Riktigt fin vinter här uppe, Det har blivit bättre med snö och tempen håller sig på behaglia 5-10 minus, det är synd att det inte har funnits tid till lite skidåkning, det hade varit perfekt.

Bra början!

Tack vare att vi kom iväg från Göteborg ganska tidigt så frigjordes det någon timma för egen hopp och lek vilket jag givetvis omsatte i ett träningspass.
Bytte om och gick ner i lobbyn för att leta en karta över Mora, hittade ingen naturlig runda men stack ut genom Moraparken för att ta en titt på vasaloppsspåret. Fick tag i ett par fina cykelvägar norrut utefter Älvdals vägen och precis när det var dags att vända efter 25 minuter delade sig vägen åt rätt håll så att jag fick till en ögla innan jag avslutade på samma väg och igenom parken. Perfekt!
53 minuter fick jag ihop, en ren bonus denna annars befarat träningsfattiga vecka.

Norrut igen

Idag drar jag norrut igen, det är återigen Kiruna som är slutmålet via Mora och Storuman. Det blir bara en vecka denna gång, flyger hem igen på fredag eftermiddag, så det hinns tyvärr inte med någon skidåkning men jag har packat med mig löparskorna så jag hoppas att det kan bli någon kväll med lite löpning.
Det har sina fördelar att kuska runt i Sverige, kände igen Sundsvall direkt på "På spåret" i fredags.....

Natt DM 2007

Letade i karthögen efter något kul att hitta på idag. Hade lite begränsad tid på mig mellan alla födelsedagskalas som skall brännas av i helgen men fick ett par timmar över nu på förmiddagen.
Långt ner i högen låg Natt DM 2007 nere i Sätila en tävling jag har bra minnen från. Trots att jag var dåligt tränad lyckades jag att klämma mig in på andra plats i H35. 7 kilometer i skogen lät som en lagom återvinning.
Det var fantastiskt fint i skogen idag, några minusgrader och frisk luft gjorde det relativt lättlöpt på tillfrusna stigar. I mossarna bar det ännu inte riktigt men anpassade man sina vägval var det nästan att man klarade sig torrskodd. Tyvärr har skogsmaskinerna härjat ohämmat i banans slutdel, halva sista långsträckan och de tre sista kontrollerna låg alla ute på nya hyggen. Men annars var det fint.
Tangerade min tid från -07, 65 minuter, men då var det ju lite mörkare. Idag var det å andra sidan bara träning.

Kors krypande

Då kanske det var dags att redogöra vad som hände i torsdags....
Började inte bra, startade i andra ledet vilket gjorde att jag kom bakom alla andra och blev direkt passiv med dålig kartläsning, hängde mest på ryggar och störde mig på att inte komma fram. Första tog vi bra men eftersom jag låg längre bak oi ledet fick jag känslan av att jag måste göra något och tog därför det sämtre rakt på vägvalet, naturligt var ju annars att springa vänster och dessutom mycket snabbare. Missade dessutom bokontrollen och var hopplöst efter de första. Blev helt ensam ut på första rundan, bökade mig igenom det gröna men var för långt till vänster innan jag vek rätt. Ut på andra kom jag ut på hygget och fick för mig att jag var för långt åt höger och viker vänster, springer på hygget till vad jag tycker är hörnet över en stig och upp på en höjd där jag blir stående. Ser sedan löpare nedanför mig som stämplar och springer dit jag också. Mot 7:an springer jag sedan i mosskanten länge. Jättelänge. Är tillslut helt övertygad om att jag är vilse men kommer tillslut ut på ett hygge och konstaterar att jag fortfarande är långt från kontrollen. Hittar drivningsvägen och tar kontrollen. Tillbaks till boet och sedan mot 9:an, den enda sträckan som går riktigt bra.
Tyvärr har motgångarna satt sig i huvudet och den lilla motivation jag hade från början rinner av mig. Ridå!
Som ni redan säkert har gissat så var jag ju helt fel vid 6:an, jag var ju återigen vid 3:an! Inte konstigt att det var långt till 7:an.........

Fy och skäms

Igår var jag i Viskafors och sprang Natt-7an.
Låt mig först säga, det var ett bar arrangemang med en trevlig bana, svårt och skoj, så det som hände var absolut inte arrangörens fel, det var helt och hållet mitt.
Att springa orientering är inget man gör med lillfingret. Det kräver en viss nivå på koncentration och närvaro för att genomföra och dessutom behöver man vara motiverad och fokuserad. Brister det på en eller flera fronter så går det åt ett visst håll och där är det varmt.
Jag vill inte här och nu gå in på några detaljer men igår brast jag på alla punkter och några till och det gick därför som det gick. Jag skall försöka att senast imorgon ha samlat mig såpass att jag har styrkan att berätta vad jag gjorde och hur det kunde ske.
Mer kan jag inte lova.....

Som lovat

Här kommer de rutter jag har slarvat med. Egentligen skulle långpasset varit inlagt på den karta vi använde men datastrulet har varit i vägen.

Och så gårdagens lite kortare runda.

Data strul

Jag hade ju lovat att komma tillbaks med rutten från långpasset i söndags men det mesta av min lediga tid har gått åt till att joxa med datorn det sista. Skrivaren vill inte vara med i matchen längre och jag har försökt med en massa knep som jag fått till mig av en datakunnig jobbarkompis, dock utan resultat såhär långt. Det går fortfarande inte att varken skriva ut eller skanna.
Träna hann jag med en liten sväng igår trots allt. Orken var inte överflödig efter en lång dag på jobbet men ute var jag i alla fall, det blev ett varv runt sjön hemifrån. Jag hade egentligen behövt göra något annat, vara i skogen eller varför inte lite intervaller, men det räkte inte krafterna till. Vädret var också en hämmande faktor, någon plusgrad, duggregn och hängande blötsnö på träden gör inte att man är sugen på att ge sig in bland träden.
Så nu är jag skyldig två rutter... Lovar att återkomma inom kort.

Trött och nöjd

Det finns ingen bättre känsla än den goa tröttheten i kroppen efter ett lyckat långpass. Man har en malande svårdefinierad känsla som maler i bakgrunden. Hade man inte tränat så hade man antagligen varit rädd att man hållit på att bli sjuk, men som tur så har man ju det, tränat. Och tränat rejält.
Efter den senaste sjukdomen har det varit svårt att komma igång, segt och oinspirerat. Men jag tror att jag bara har tränat fel, jag vet ju så jädra väl vad jag tycker är kul och därmed vad som går lätt. Allt jag behöver är en karta och lite skog så går det ju mycket bättre. Då kan jag helt plötsligt ta ut mig och vara motiverad att bli trött. Bara jag slipper det förfärliga väg springet, det har blivit lite för mycket av det det sista och det är bara mitt eget fel, jag har inte orkat att fixa något kul, det är lite för enkelt att bara sticka ut och springa en runda hemifrån på de vanliga rundorna.
Idag var det långpass från klubbstugan, Bosse hade knåpat ihop rundor som skulle kunnat bli ca 20 kilometer men jag, Bo och Martin U kombinerade ihop en runda som blev 15,5 kilometer effektiv löpväg, kanske var det 13 fågelvägen. Efter att ha stoppat klockan vid varje dricka paus så fick jag ihop 1:55, riktigt bra för att vara mig.
Och kul! Riktigt skoj att vara med på banan igen, det är egentligen detta jag tycker är skojigast, att vara i såpass form så att man kan genomföra riktiga träningspass.
Jag har inte laddat ur klockan ännu så jag får återkomma med rutten.

Lika bra som skideliten

Idag hade jag lika bra form som huvuddelen av det svenska längdlandslaget, lika stumma ben som Northug och tog fel väg som Cologna. Dessutom sprang jag utanför gångbanan, ute på cykelvägen en bit nere i Kinnaström, så egentligen skulle jag fått tidstillägg som Richardsson. Alltså ingen toppen dag.
Vi träffades hemma hos Udds på Kyrkogatan och sprang en runda med olika längd på grus och asfalt. Inte min favoritträning precis men man skall ju träna på det man är dålig på. Eller, varför skall man det egentligen? Varför skall man pina sig med något man inte tycker är kul när man bara tränar för att det är kul?
Något som är kul är att springa ihop med sina klubbkompisar och småprata lite, och det fick jag göra idag. En stund innan jag vek av på veklings rundan, motivationen räckte inte längre. Den skulle idag vara 9 kilometer men visade sig vara 11,5 så riktigt dåligt var det inte. Det var bara jag som vek av, resten fortsatte på en runda som skulle vara 12... Den var antagligen lite längre den också.
Och det var ju bra det. Att det bara var jag som vek ner mig alltså. De andra tog ett ordentligt tag och sprang längre, bra jobbat!

Jag körde upp minsta tösen till hennes kusin nu på kvällen där hon skall sova över och därför passade jag på att ta en träningstur uppe vid KSK stugan samtidigt. Jag har inte sprungit deras spår i dess helhet på säker över 25 år, delvis har jag givetvis sprungit på stigarna men något spår helt har jag inte gjort på länge.
Spåren är oerhört välskötta, fint grusade stigar och rejält spångat. Men frågan är om det inte är onödigt fint, åtminstone för en orienterare, det är ju som att springa på en en meter bred grusväg långa bitar av banorna. Men fint är det, och jag är full av beundran över det stora arbete som har lagts ner.
Det som var mindre fint idag var vädret. SMHI hade utfärdat en klass 2 varning med hårda vindar och blötsnön som stod på tvären gjorde det nästan omöjligt att se något i pannlampans sken. Min plan var från början att springa milen men min ambition stannade vid 7,5 kilometer och när jag kom tillbaks till bilen var jag både blöt och frusen.

Vet inte varför klockan fick för sig att lägga till en sträcka hem också....

Ingen årskrönika

Nu haglar dom tätt på internet, TV och i tidningar. Årskrönikorna.
Men jag vägrar. Vill ni veta vad som hände förra året så får ni scrolla neråt. Där står det redan.

En gammal och fin tradition

På nyårsdagen är det som vanligt dags för nyårs-OL uppe vid vår stuga. Jag tror att det är en tradition som har hållts vid liv sedan starten av klubben med undantag för riktigt kalla eller snörika vintrar då det av naturliga skäl varit inställt. Tyvärr har intresset dalat de senaste åren, vi brukar vara en 15-20 tappra som dyker upp, så frågan är om det är försvarbart att fortsätta med tanke på den arbetsinsats som krävs. Dessutom har det de sista åren bara varit Bosse som arrangerat vilket känns lite mycket begärt. Kanske skall vi istället ha en vanlig träning för de som vill ut efter nyårs festligheterna?
Jag dristade mig till att springa långa banan idag mot bättre vetande. Jag vet ju att jag inte har någon chans att hävda mig resultatmässigt men jag behöver ju träningen. Om man springer 5,5 eller 6,5 är kanske ingen avgörande skillnad men det är ändå de sista kilometrarna som gör det.
Jag märkte efter knappt halva banan att jag öppnat lite väl optimistiskt, orken tröt lite när vi kom upp i den riktiga skogen. Det fanns ingen sprutt i benen i backarna mot slutet som kom ganska tätt. Jag tror att jag var ute 55 minuter på 6,2, inget att skriva hem om direkt men ändå ett bra träningspass trots att vädret inte heller idag visade sig från sin bästa sida, regn och bara någon plusgrad.
Klockan hade jag med mig men glömde den liggande på en stolpe utanför stugan där den sökte sateliter så någon rutt kan jag inte bjuda på..