Något nytt!

Tidigt i våras beställde jag några kartor från Göteborgskartor som ligger ganska nära jobbet. Det är SM-kartorna från 2002 som Göteborg-Majorna arrangerade. Jag har varit lite tveksam till terrängen, kartorna är nästan 10 år gamla och på den tiden hinner det hända en hel del. Det ser fint ut men det har man ju ingen större glädje av om det är kalhygge alltihop.
Men idag fick jag tummen ur. Ritade in en 5,5 kilometers bana och stack iväg direkt efter jobbet. Efter flera dagar med överfallsväder var det riktigt fint idag, solsken och 15 grader varmt, varmare än jag hade planerat så kjag hade lite för mycket kläder på mig, jag hade räknat med regn.
Där jag parkerade bilen var det precis som jag befarat, storskogen var ett minne blott och ersatts med sly och bråte. Men man skall intye alltid lita på det första intrycket, för redan före första kontrollen var skogen orörd och kartan riktigt bra. Grönområdet runt kontrollen såg precis ut som kartan visade och de gula stråken mot tvåan var fortfarande där. Imponerande.
Sedan var det bara små detaljer som inte stämde, något hygge som vuxit upp och något som blivit lite större, men annars var det fantastiskt fint! Otroligt att skogen är praktiskt taget orörd sedan 2002, inte ens stormarna har förstört något. Det är absolut inte sista gången jag stannar till här.
Jag tog det lugnt idag också, koncentrerade mig på orienteringen och njöt av det fina höstvädret. Otroligt vad tyst det kan vara i skogen, långt till trafikerade vägar, inte ens fåglarna spelar längre.

Dålig fantasi

Det går lätt slentrian i träningen, det är ofta svårt att hitta på något nytt inspirerande att göra. Man har sprungit de flesta rundorna och tränat på de flesta kartorna. Det är inte lätt att vara nytänkande alltid.
Idag var egentligen en sådan dag då jag hade behövt något nytt och fräscht att göra men fantasin var inte på topp, så det blev istället 8 kilometern hemifrån. Föga nytänkande.
Men lite nytt var det i alla fall, jag sprang 8:an baklänges! Det är lite speciell känsla att springa en runda som man ofta springer baklänges, de ställen där det brukar gå lätt går det helt plötsligt tungt och tvärt om. Där det brukar gå nerför går det uppför.
Tempot var på turist nivå, det är svårt att tända till dagen efter tävling. Men det var inte heller syftet idag, det var bara gott att komma ut i det friska höstvädret, lagom varmt för kortärmad supertröja och några uppfriskande regnskurar. 11 kilometer tog nästan timman så jag tog gott om tid på mig att njuta.

Kaotiskt

Igår var det medel-DM på samma plats som dagens stafett med samma arrangörer. Den tävlingen hade varit rena kaoset med rasade datorer, uteblivna resultat och skyfall. Så sent som i morse var det fortfarande över 70 pers som saknade resultat från gårdagen och speakern uppmanade alla som saknades att gå och läsa ut sina pinnar. Skandal är ju bara förnamnet, det är ju ändå ett DM med lite högre krav än vanligt.
Och idag fortsatte det. De startlistor som fanns tillgängliga på morgonen var helt kajko med fel löpae på sträckorna och felaktiga SI-nummer. En halv timma före start fick alla klubbar lämna in nya laguppställningar med SI.-nummer och dom fick knappa in alltihop på nytt vilket gjorde att starten fick skjutas på en halvtimma. Väl ute så märker vi att dom har en minst sagt rudimentär variant av gafflingar. Sträcka 1 och 3 är bara två hela banor som springs av varannan löpare, sträcka 2 är helt rak! De två varianterna är dessutom ganska mycket olika vilket gör att det bara bildas två klungor som har exakt samma bana och de kommer aldrig i kontakt med varann igen. Va faan liknar det? Förklaringen var enl. ett rykte att dom inte kunde få till gafflingar i OLA systemet...... Snacka om amatörer.
Inte heller idag hade dom ordning på resultaten, flera klasser fick besked om att det inte kommer att bli någon prisutdelning innan på lång-DM nästa helg, dom visste helt enkelt inte vem som hade vunnit.... Stön! Ett av våra H16 lag fick först beskedet att en löpare hade stämplat fel men vid kontroll så blev han godkänd bara för strax efter få veta att en annan i laget blivit diskad, en som tidigare varit godkänd!
Som lök på laxen så satt en av våra kontroller fel, det var kontroll fyra som skulle sitta vid punkthöjden, jag hade full koll och sprang rakt på den bara för att upptäcka att där inte satt någon skärm. Lyfte blicken och upptäcker skärmen ca. 30 meter längre bort vid åsen. GPS-spåret bekräftar att skärmen satt fel, men det kändes inte som om arrangörerna behövde fler problem....
Annars skötte vi oss bra i laget. Johan missade bara ett par minuter men var tyvärr med på "fel" gaffel, de snabba på sträckan hade den andra och han kunde inte hålla samma tempo som kanonerna i Hestra, Tranan och Vänersborg. Fullt förståeligt.
Jag sprang bra, bara till första var jag lite okoncentrerad och missade drivningsvägarna så jag studsade på diket nere i mossen. Ingen katastrof men gjorde nog upp emot en minut. Sedan gick det som hejsan, jag kom ikapp Ulricehamn vid tvåan som stack ut strax före mig och han låg sedan som ett frimärke i ryggen vilket sporrade mig att springa bra. Missade inget att tala om och tempot var med mina mått hyggligt. Hade 34 minuter på 4,7, och var 3 efter Fredrik Sundström, Hestra, som vann sträckan.
Mikael sprang också bra på sista, så vi slutade på femte plats efter Vänersborg, Hestra, Tranan och Skogshjortarna. Jag vet inte exakt vem som sprang i Skogshjortarnas lag, men de andra är klart bättre än oss så det är bara att gratulera.
Ja, och så var det det här med banläggningen. Vi springer H40, inte H14! Skärpning!

Imorgon smäller det!

Imorgon har vi ytterligare en chans att bli distriktsmästare, Johan Mars, jag och Bergstedt som har fått äran att representera Markbygden i H40 lag 1! Vi har varit nära förrut, närmast för två år sedan då Johan och Mikael såg till att jag fick gå ut i ledning på sista men tyvärr lyckades jag inte förvalta det helt utan vi slutade trea den gången. Förra året var det lite sämre, Johan hade en sämre dag på första och sedan var vi inte riktigt med, enda trösten var att jag sprang bra på sista och lyckades knipa sträcksegern.
Men imorgon skall jag försöka att se till att Mikael får så bra utgångsläge som möjligt då jag istället springer andra sträckan. Det skall bli skoj, det känns som om det passar mig ganska bra, den skall ha lite mer medeldistans karaktär och jag har goda chanser att göra skillnad. Jag skall i alla fall försöka att göra ett riktigt bra lopp, hålla ihop orienteringen och sedan får vi se hur långt det räcker. Det är ju några andra lag som också vill bli först.... Tranan, Vänersborg, Hestra och Trollhättan ser riktigt starka ut på papperet så vi kan springa bra och ändå bli femma.
Håll tummarna imorgon kl. 10.10 för då sticker Johan iväg på första!

Improviserad träning

Igår kväll skulle vi ha gemensam träning uppe vid Hedgärdessjön, vi skulle ha något som kallas gruppjakt. Jag visste inte riktigt hur det skulle gå till och det vet jag fortfarande inte. Den ansvarige hade tyvärr inte minnet med sig och hade glömt att förbereda övningen vilket gjorde att vi fick improvisera med det som kunde hittas i kartväg uppe i stugan. Jag, Lennart och martin Udd hittade en gammal Sling-OL som vi stack ut på, jag och Lennart tog tillfället i akt att springa ihop med Martin på slingorna för att förhoppningsvis kunna ge honom chansen att snappa upp lite tips. Martin är ju en stark löpare så kan vi få honom att bli lite säkrare med kartan så har vi en riktigt bra orienterare.
Vi sprang gemensamt upp till första boet, där vi delade upp oss, Lennart sprang själv och jag följde med Martin. Han är lite osäker ibland så det blir lite av intervallöpning av det hela, full fart när han är säker och så tvärstopp.
Till andra boet provade vi lite olika vägval, jag höger, Lennart vänster och Martin rakt på. Lennart var strax före mig men Martin fick vi vänta lite på. De efter följande slingorna sprang Lennart och Martin ihop och jag själv.
Klockan gick ganska fort, när vi var färdiga med det andra settet av slingor hade vi redan varit ute en timma, om man räknar med uppvärmningen, så vi bestämde oss att för att bara fortsätta runt sjön och ta ett par kontroller på vägen. Väl tillbaks vid stugan hade vi varit ute i 90 minuter och väl hemma i nästan 100... Ingen vidare kilometertid på 11 kilometer men bra OL övning. Det är bra övning att följa upp någon annan också, man får verkligen tänka igenom hur man gör själv.

DM uppladdning

Uppladdningen inför söndagens viktiga DM stafett fortsatte idag med en lunch träning från jobbet. Jag brukar springa en runda i skogen runt Skäresjö som jag har lärt mig att hitta utan karta som är märkligt tröttsam. Jag vet inte om det är terrängen som är tungsprungen eller om jag springer lite extra fort för att jag är lite stressad av att hinna tillbaks i tid till jobbet, men trött blir jag.
Det är några branta backar att ta sig upp för och skogen är täckt med mjuk och djup mossa så visst är det tungt att springa. Jag brukar tröttna på ungefär samma ställe varje gång jag springer också, strax efter att jag har varit ute på grusvägen längst söder ut och viker in i skogen igen så är det några höjder som skall korsas och där brukar släggan komma. Då är det gott att avsluta rundan med lite mer lättlöpt stig. Mellan 40 och 43 minuter brukar det ta, idag låg det på den höga sidan på de 7 kilometrarna.

Mjukträning

Idag var det ingen sprutt i benen. Eller, rättare sagt, det var bitvis ingen sprutt i benen. Jag sprang hemifrån uppåt Långhall och till att börja med gick det riktigt fint, efter att ha blivit varm i kläderna rullade det på ganska Ok. På KSK's spår var det en hel del folk som jag både sprang om och till och med blev omsprungen av, vilket gjorde att tempot uppehölls.
Efter en halvtimme började dock inspirationen sina och bitvis gick tempot ner, men för att sedan repa sig igen. Om man skall vara snäll kan man väl säga att det utvecklade sig till naturliga intervaller. Om man är snäll alltså....
8 kilometer blev det till slut. Det behöver man inte ens vara snäll för att påstå.

Hårdträning av adepten!

Igår söndag var jag och Ylva ute på träning igen. Hon var ju väldigt sugen i vintras på att börja träna men under våren har intresset falnat något och det blev aldrig mer än ett kort löppass ihop med mig. Nu under sommaren har återigen suget kommit tillbaks vilket jag tror beror på att vi har varit på O-ringen och träffat andra ungar som är med och springer ibland. Jag har inte velat tjata utan låtit henne ta initiativet.
Igår pratade vi om att sticka ut och springa en enkel orienteringsbana och det var något som tvunget skulle göras direkt. För att smida medan järnet är varmt fixade jag ihop en liten bana uppe vid sjön och packade in hela familjen i bilen. Medan Karolina och barnen väntade vid stugan sprang jag runt och hängde ut 7 enkla kontroller.

För att vara första gången hon sprang med karta på allvar, om man räknar bort ett antal Knatteknat, så löste hon det riktigt bra. Jag visade hur man passar kartan och hjälpte henne på traven men hon löste en hel del själv. Vid ett flertal tillfällen frågade jag vilket håll vi skulle och hon svarade självklart; "Ditåt! Det visste jag redan!". Det är inget fel på självförtroendet i alla fall.
Mot slutet tröttnade hon på att springa på elljusspåret så vi vek av ner mot sjön vid 6:an och gick de mindre stigarna.

Konstig tävling

Idag sprang jag en tävling som jag aldrig har sprungit förrut nämligen Götaälvdalsträffen som varje år arrangeras av OK Gipen uppe i Lilla Edet. Varför vet jag inte men så är det. Att jag inte har varit med alltså, varför dom arrangerar får dom svara på.
Konstig tävling tyckte jag. Främst beroende på kartan som jag inte fick något förtroende för, en känsla som infann sig redan från början. Det gröna mot ettan var ju långt ifrån så homogent som det är ritat, sådana grönområden finns inte enligt min erfarenhet. Väl framme vid kontrollen så går det nerför ganska kraftigt mot höjden, beståndsgränsen skall ju vara på platt mark. Efter tvåan var kurvorna alldeles för raka, det fanns mer detaljer.
Rent generellt kändes kartan vara en relikt från 80-talet, OK men utan finess. Början av banan gick trots allt bra men mot nian gled jag med för långt ner i sluttningen och fick klättra upp. Här syns också hur sned kartan är, jag sprang ju långt in i den vita skogen men strecket går inne i det gröna, och det är alldeles för kort mellan stenen och beståndsgränsen. Tog sedan helt fel vägval till 10:an, det självklara är ju vänster på stigarna men jag körde fast i det gröna och fick simma över ån. tappade över 2 minuter på de bästa bara på den sträckan.
Gick imål som 3:a, bara 1:20 efter, så missen vid 9:an och fel vägval kostade mig segern. Synd.
Frågan är om det var värt att åka ända upp till Lilla Edet, det gör jag nog inte igen.....

Mera riktning

Som uppföljning på förra veckans torsdagträning med riktningsövningar så hade Bertil idag satt ihop en ny uppsättning små övningar med samma tema.

Jag sprang övning nummer två först, ö-orienteringen. Slarvade lite i början, var lite okoncentrerad, vilket märktes mest mot trean. Sprang sedan "Dolda ringar" vilket gick lite bättre. Blev tveksam vid fyran, tyckte att den skulle sitta dit jag kom men där var ingen skärm. Gjorde en lov runt om och hittade den lite norrut vid en höjd. Eftersom Bertil var där också ihop med Lisa så frågade jag försynt om den inte satt lite fel och en förlägen Bertil fick erkänna att så var fallet och jag erbjöd mig att sätta den rätt.
Avslutade med Sicksacken. hade lättare att gå rätt på skärmarna ut mot stigen men upp mot mossen kom jag nästan alltid för långt åt höger. Kom efter ett tag på att det berodde på att jag passade kartan efter den blå ramen istället för meridianerna..... Alltid lär man sig något.
Bra övningar på en lite utsprungen karta, men till den här typen av övningar så spelar det mindre roll.

Var finns skvallret?

Det rapporteras mycket från olika orienterings evenemang runt om i världen men vad jag saknar är det mera smaskiga skvallret. Det finns ju uppenbarligen mycket av den varan ute bland de aktiva. Kanske är det bara jag men jag hade ingen aning om att två av världens bästa orienterare var ett par.

Prinsesse barnet kan ju slänga sig i väggen, det här kallar jag stora nyheter! Tänk när dom båda kommer till fortplantning. Vem skall kunna slå den avkomman?

Inspirerad träning

Efter att ha följt damernas sprintlopp påVM via webben var det lätt att ge sig ut att träna. Vilka tjejer! Grymt bra gjort. Det som imponerar mest på mig är att dom bara springer ifrån konkurrenterna. man har ju tidigre fått vänja sig vid att de kontinentala länderna är väldigt bra löpare som skall gynnas av relativ lätt stadssprint men här var det de svenska töserna som var starkast. Att sedan Holmberg slog till med ett silver gör det ju inte sämre. Tänk om inte Lysell hade klantat till det, då hade Sverige kunnat åka hem med 5 av 6 medaljer!
Själv tog jag inga VM-medaljer idag men fick ändå till ett bra löppass uppe på milen vid sjön. Kroppen kändes bra och jag kunde hålla tempot uppe hela vägen. Ingen fantastisk tid, 51 minuter, men stabilt sprunget med bra känsla efteråt.

Grattis tjejer!

Film och bilder från U-10mila

För dom nyfikna har våra duktiga damjuniorer tagit fram en fin film som sammanfattar U-10mila dygnet.


Och här är en hög med bilder som min gamle jobbarkompis Håkan Almkvist har tagit. Mycket nöje!

Tillbaks i grottekvarnen

Första dagen på jobbet. Jag behöver inte säga mer, va?
Tydligen har kroppen mått bra av fyra veckors semester för det var väldigt vad det var segt att komma igång igen. Man har liksom ett annat tempo i kroppen.
Jag satt och kollade på sträcktiderna från igår och kom på att jag missade sista kontrollen lite också. En så lite krok som jag gjorde, jag kom ut lite för högt upp på stenmuren, kostade mig ungefär 20 sekunder. Tänkvärt.

Bra lopp i tuff terräng

En av de jobbigaste medeldistanserna jag har sprungit. Det var rejäl kupering och banläggaren hade sett till att vi skulle upp för de flesta backarna. Jag försökte att fortsätta där jag var på O-ringen, dvs att koncentrera mig på orienteringen och låta löpningen komma av sig själv. Det brukar ju vara så att om man bara vet vart man skall så ser tävlings jävulen till att det går så fort det kan.
Det var länge sedan jag gick så mycket under tävling som idag, backarna var branta och det var inte tal om att springa i många av dom. Jag var tydligen inte ensam om att gå heller, bara två av konkurrenterna hade tydligen tillräckliga krafter, Andreas Rangert, IKHP, och Björn Kristiansson, TSOK, som distanserade oss andra rejält. Jag var fem minuter efter Andreas som vann men var ändå trea totalt och först av "resten". Att få stryk av de två gentlemännen är inget jag skäms över, de har ju båda landslagsmeriter.
Enda misstaget var mot 5:an då jag kom upp på stigen och sprang lite för långt åt höger. Där jag kom upp skulle jag bara korsat stigen istället för att ta åt höger. En liten miss vid 10:an också förresten, låg med i sluttningen lite för länge och fick klättra upp mot stenen.
Bra lopp där jag gjorde vad jag kunde. Mer kan man inte begära.

Säsongsstart

Imorgon startar höstsäsongen med en medeldistans i Landvetter, en del av GM-helgen som Landehof arrangerar. Idag har det varit lång och imorgon är det stafett och, som sagt, medel för oss andra.
Har någon sett några resultat från lången? Jag har letat men inte hittat några, apropå sena resultat alltså.....

Riktning i livet

Det gäller att hålla riktningen i livet och så också i orienteringen och det var det vi tränade på igår kväll. Markklubbarnas gemensamma träning drog igång nere i Sätila på U-10mila kartan med en övning där det gällde att hålla riktningen genom de urklippta partierna och sedan läsa in sig när man hade sprungit tillräckligt långt. En ganska komplex övning där man skulle hålla i kompassen, uppskatta avståndet och dessutom snabbt läsa in sig när man kom in i karterat område igen.
Jag tyckte att jag skötte mig bra överlag, bara på nian var jag lite vilsen. Jag kom fram till en stig vid en liten glänta och trodde att det var den som var strax före kontrollen men fick inte ihop det med en stenmur som också fanns där. Anne Hansson dök också upp och var lika vilsen som jag och vi bestämde oss gemensamt för att vi antagligen var för högt upp. Kom ner på en större stig och fick syn på en gul fläck som gjorde att vi läste in oss, vi hade varit helt rätt redan från början, stenmuren måste ha gått precis innanför den vita kanten.
Tyckte att 7,6 lät lite långt så jag hoppade femman och sexan, ville gärna springa i den norra delen istället där jag inte varit så mycket.
Bra träning med många moment och kul att vi var så många, jag tror vi var upp emot 25 stycken.

Fortsatt arbete och strul

Trots att våra tävlingar i helgen är avgjorda och klara är arbetet inte riktigt färdigt ännu. Jag tog tidigt på mig arbetet att se till att våra tävlingar publicerades i RunOway så att löparna kunde rita in eller ladda upp sina vägval. Sedan dess har RunOway och MapandCoach gått samman och bestämt att alla tävlingar efter O-ringen skall publiceras i MapandCoachs system. Eftersom vi är en av de första tävlingarna under hösten har det känt som vi har varit lite av pionjärer. På gott och ont.
Det goda är att jag togs emot med öppna armar av Bengt Julin, som förestår det hela, men det onda är att de verkar inte ha ordning på sina grejer. De två individuella tävlingarna kom först in på måndag kväll och var då inte kompletta. Det fattades en massa klasser i resultatet vilket dom förklarade med att dom hade svårt att hantera klasser som delade bana. Inte helt ovanligt på en tävling.....
Stafetten har fortfarande inte kommit in. Dom kan inte hantera gafflingar och de kan inte översätta den resultatfil som OLA genererar. Det är inget fel på filen, det har vi fått verifierat av vår OLA support, den följer IOF's standard så felet är helt och hållet MapandCoach.
Jag har full förståelse för att detta är är delvis ideell verksamhet, men borde vi inte inom orienterings sverige kunna hantera detta bättre? Nu har vi haft ett enkelt men fullt fungerande system i RunOway som löpare och arrangörer har vant sig vid. Borde man inte säkerställa att man har en fullvärdig ersättare innan man skiftar över? I dagsläget känns det inte som vi har det.
Jag tycker att SOFT har ett ansvar, var det inte tal om att detta skulle integreras i Eventor?

Hyggeslöpning

Ibland är det kul att ge sig ut på lite äldre kartor. Man får ha lite mer fantasi för att få ihop det, främst när det gäller framkomlighet. Det som är vitt på kartan är ofta hygge, hyggen är gröna och det som är grönt kan vara hur bra som helst.
Idag var jag uppe på Kinnaströms gamla DM karta uppe mellan Brännekulla och Rydal, och det var precis så. Banan på nästan 7 kilometer gick till hälften på nya hyggen, eller det kändes så i alla fall. Nästan hela vägen till ettan, runt tvåan, på väg till trean och runt femman. Allt var hygge.
Å andra sidan var det gröna på väg till sexan jättefint och likaså vid tian. Hyggena mot elvan och tolvan däremot kassa men skogen vid tolvan och trettonde helt OK.
Jag hade en fin naturupplevelse vid tolvan också. När jag kommer upp mellan höjderna och börjar titta efter gropen, som jag förresten aldrig hittar, så får jag se en råbock som står blickstilla bara 20 meter bort. Jag stannar och stirrar tillbaks och så blir vi stående i nästan fem minuter. Efterhand börjar bocken att titta sig omkring, kliar sig på rumpan och tar sedan fyra fem steg bort från mig. Jag gör det samma, följer med sakta några steg och då stannar den igen innan den travar sakta upp mot vägen och jag joggar efter. Sedan försvinner den över vägen och jag ser den inte innan jag är på väg ner till trettonde, då står den till vänster och tittar på mig medan jag forsar förbi. Mäktigt.

Passet varade i 62 minuter men kunde gått 5 minuter fortare om jag inte träffat på min kompis råbocken. Bra pass!

Tillbaks i verkligheten

Igår gjorde jag inte många knop. Det var inte mycket kraft i kroppen kvar efter tre dagars urladdning.
Att arrangera ett så stort arrangemang som U-10 mila är en jättegrej. O-ringen, 10-mila och 25-manna är större men sen kommer det en liten hög med tävlingar varav U-10 mila är en. Vi har haft mångas ögon på oss under helgen vilket inte minst har märkts på nätet. Det är oerhört viktigt att inte bara serva de som är på arenan med information utan vi har minst lika många som sitter framför datorn som undrar hur det går. Om jag hörde rätt hade det varit 1500 unika besökare på den websändning som gjordes och upp till 300 samtidigt. Det finns ett stort intresse.
Men då gäller det också att utnyttja det. Här har vi ju en fantastisk möjlighet att visa oss från vår bästa sida. Tyvärr levde vi kanske inte upp till de höga förväntningarna, resultaten dröjde lite väl länge. Detta kan delvis förklaras med att vi ville ha det helt rätt innan vi publicerade men jag anser att detta är färskvara. Kasta ut det vi har och påpeka att de är preliminära istället. I datorns underbara värld kan man ändra hundra gånger!
annars tycker jag att vi skall vara mycket stolta över vad vi åstadkom i helgen, det gick praktiskt taget prickfritt hela helgen. Enda lilla fadäsen var angivelsen på kartorna i HD12. Av utrymmesskäl hade vi valt att ha den bruten, alltså i två kolumner med 7 kontroller i varje kolumn. Tyvärr hade HD12 8 kontroller vilket gjorde att några få löpare hade vikit bort den andra kolumnen och trott att banan bara hade 7 kontroller vilket ledde till lite förvirring.
En fråga dyker dock upp i huvudet. Varför hade dessa ungar mer fokus på angivelsen än på kartan? Kan det möjligtvis vara så att det är någon ledare/förälder som har instruerat telningen att "håll bara deras ryggar och kolla angivelsen så att du stämplar vi alla kontroller"? Borde inte instruktionen istället vara "håll nu reda på var du är och vart du skall" så att fokus hade varit på kartan? Våra ungdomar har mer nytta av den senare varianten om ni frågar mig.
Annars fick vi till och med beröm för våra banor, både på stafetten och de individuella tävlingarna, vilket känns gott. Det gör det värt att ha hållit på med förberedelser i nästan 2,5 år......

Mot Torrås

Idag skall jag packa det sista i husvagnen och senare i eftermiddag dra ner till Sätila och Torrås för att göra de sista förberedelserna inför tävlingen imorgon fredag. Bo är där nere idag också så vi får se hur mycket jobb som vi har kvar tills imorgon. Det är mest en del röjning och snitsling som skall fixas men inga stora grejer.
Jag har tyvärr sett att det pågår en diskussion i år igen om legitimiteten i vissa kombinationslag, främst på orienterare.nu. Vi har som arrangörer försökt att stämma i bäcken och publicerat de regler och anvisningar som finns och dessutom varit klara med vår syn på frågan. Vi hoppades att detta skulle vara tillräckligt och att klubbarna skulle ta sitt ansvar så att vi skulle slippa denna problematik i år.
Tävlingsledningen kommer att ha ett möte idag på förmiddagen och gå igenom de frågetecken som finns och eventuellt vidta åtgärder. Vi får se var det landar. Det är tråkigt att vi skall behöva lägga tid på detta då vi kunde lagt den på att få ett ännu bättre arrangemang istället.

Nu börjar allvaret

Vi träffades, alla funktionärer till U-10mila, nere på arenan idag för att informera alla vad som kommer att hända, var, när och hur. Shit, detta är stort alltså! Bara när man närmar sig arenan och ser alla militärtält som fyller åkrarna runt omkring, 97 stycken skulle det visst vara. Och arenan som sakta har börjat att växa upp! Det blir mäktigt. Och mäktigare blir det på fredag när alla löpare, ledare och supportrar är på plats. Inte utan att det pirrar till lite.
Passade på att ta en träningsrunda efter mötet. Sprang runt på våra kontroller för att få en sista känsla av terrängen innan det drar igång. Visst finns det lite bökiga partier men i stora delar så är det riktigt fint i skogen. En bländande vacker sommar solnedgång förgyllde passet.

Lata dagar. Eller inte....

Semester i två veckor till. Men inte mycket till vila.
Idag har dagen gått åt till materiel vård efter O-ringen, röja, städa och tvätta bilen och husvagnen. Ymnig svettning blev resultatet i hettan och då var det gott att ta med knoddarna upp till sjön efter lunch.
Träning har det inte blivit idag, men igår kväll var jag ute och joggade en sväng, också det uppe vid sjön. Det blev bara 8 kilometer men det var nog vad mina trötta ben klarade av. Lite segt och avslaget kändes det allt efter 5 dagars tävlande. Får se om jag kan tagga till imorgon istället...