Etapp 5, jaktstart

För mig kändes nästan vecka över när vi skulle ha jaktstart. Jag hade gjort fyra OK lopp, långt över mina förväntningar och resten var bara bonus.
Jag gick ut som 5:a, jag hade plockat placeringar sammanlagt varje dag från den ursprungliga 13:e platsen, och var riktigt nöjd så. Nervositeten fanns där men jag intalade mig att dagens lopp bara var en kul avslutning där det som vanligt gäller att gå rätt och inte bry sig för mycket om dom övriga. Jag hade 1,5 minut upp till Nichlas Wallström men ganska tätt bakåt. Närmast bakom, bara 15 sekunder, var Ståle Sönsterudbråten från Raumar IL, en gammal bekanting från ungdomsklasserna när jag var och sprang i Norge.
Redan efter 1:an var han ikapp. Ut mot vägen mot 2:an var han snabbare än jag, jag tvekade länge på att springa höger, så jag fick jaga upp mot toppen. Var ikapp han vid 4:an igen, jag orienterade något snabbare, men ut mot 7:an gled han iväg igen. Vi tog dock kontrollen samtidigt och började springa mot 8:an.
Jag såg att detta var en lurig en, troligtvis den svåraste på hela veckan, så jag tog det lugnt och läste noga. Fick ett litet vattenhål halvvägs och tänkte att nu fixar det sig, men vågade inte tappa för mycket höjd och blev stående i ringkanten. Började att försiktigt röra mig runt för att läsa in mig men fick inte ihop det innan jag klättrade upp en bit och fick se ett hus! Det måste ju vara med tänkte jag, men jag hittade det inte på kartan! Till slut såg jag det och sprang ner och tog kontrollen. Ståle blev efter men jag vet inte hur mycket, så jag dammade på med det lilla jag hade. Vågade inte vända mig om utan körde på förbi 9:an och ut på vägen. Då jag vek av in på stigen mot 10:an kom han med lätta steg och jag hade tyvärr inget att sätta emot utan fick koncentrera mig på mitt.
Gick i mål som 6:a totalt, dom hade närmat sig bakom men inte kommit ikapp.

Sammantaget är jag nöjd. Hade någon påstått för en vecka sedan att jag skulle bli 6:a totalt hade jag inte trott det. Då var formen i botten och självförtroendet med den.
Jag höll ihop orienteringen hyffsat över 5 dagar, det är inte lätt att vara bomfri i den terrängen. Löpningen kunde naturligtvis varit bättre men det var ju inte mycket att göra åt nu. Det enda man kan göra är att försöka vara lite bättre förberedd nästa år.
6:a på O-ringen! Inte illa pissat av en trähäst!