Etapp 5, jaktstart

För mig kändes nästan vecka över när vi skulle ha jaktstart. Jag hade gjort fyra OK lopp, långt över mina förväntningar och resten var bara bonus.
Jag gick ut som 5:a, jag hade plockat placeringar sammanlagt varje dag från den ursprungliga 13:e platsen, och var riktigt nöjd så. Nervositeten fanns där men jag intalade mig att dagens lopp bara var en kul avslutning där det som vanligt gäller att gå rätt och inte bry sig för mycket om dom övriga. Jag hade 1,5 minut upp till Nichlas Wallström men ganska tätt bakåt. Närmast bakom, bara 15 sekunder, var Ståle Sönsterudbråten från Raumar IL, en gammal bekanting från ungdomsklasserna när jag var och sprang i Norge.
Redan efter 1:an var han ikapp. Ut mot vägen mot 2:an var han snabbare än jag, jag tvekade länge på att springa höger, så jag fick jaga upp mot toppen. Var ikapp han vid 4:an igen, jag orienterade något snabbare, men ut mot 7:an gled han iväg igen. Vi tog dock kontrollen samtidigt och började springa mot 8:an.
Jag såg att detta var en lurig en, troligtvis den svåraste på hela veckan, så jag tog det lugnt och läste noga. Fick ett litet vattenhål halvvägs och tänkte att nu fixar det sig, men vågade inte tappa för mycket höjd och blev stående i ringkanten. Började att försiktigt röra mig runt för att läsa in mig men fick inte ihop det innan jag klättrade upp en bit och fick se ett hus! Det måste ju vara med tänkte jag, men jag hittade det inte på kartan! Till slut såg jag det och sprang ner och tog kontrollen. Ståle blev efter men jag vet inte hur mycket, så jag dammade på med det lilla jag hade. Vågade inte vända mig om utan körde på förbi 9:an och ut på vägen. Då jag vek av in på stigen mot 10:an kom han med lätta steg och jag hade tyvärr inget att sätta emot utan fick koncentrera mig på mitt.
Gick i mål som 6:a totalt, dom hade närmat sig bakom men inte kommit ikapp.

Sammantaget är jag nöjd. Hade någon påstått för en vecka sedan att jag skulle bli 6:a totalt hade jag inte trott det. Då var formen i botten och självförtroendet med den.
Jag höll ihop orienteringen hyffsat över 5 dagar, det är inte lätt att vara bomfri i den terrängen. Löpningen kunde naturligtvis varit bättre men det var ju inte mycket att göra åt nu. Det enda man kan göra är att försöka vara lite bättre förberedd nästa år.
6:a på O-ringen! Inte illa pissat av en trähäst!

Etapp 4

Äntligen medel distans, något jag hade sett fram emot. För att vara optimalt hade den gärna fått komma lite tidigare i veckan men nu var det som det var. Lika för alla. Sega ben hade jag men de var förhoppningsvis inte ensamma om det.
Sen start, 12:45 pep klockan, så förutsättningarna fanns att göra ett riktigt bra resultat. Startade koncentrerat, kort lurig sträcka till första, ser lätt ut men höjden var knappt metern hög så den var svår att se. Tvåan och trean gick fint, tog ett säkert stig vägval till trean och var där ikapp Magnus Södervall från Gandvik med 1 minut. Jag tog täten men han dundrade förbi efter stigen mot 4:an, kom ändå upp i rygg på honom när det började gå uppför. Tog kontrollen strax efter honom. Vid 5:an var jag först och höll sedan i taktpinnen de korta sträckorna i berget. Flöt på fint och enligt Winsplit går jag upp i ledning vid 7:an.
8:an tar jag direkt även om jag tappar lite i löpningen och ligger nu 3:a. Mot 9:an ser jag dubbelstenarna och skall bara följa åsen ut men lyckas inte gå över den utan glider ner på de öppna fläckarna. Blir osäker och stillastående men magnus ropar plötsligt till att "där är ju stenen" och vi springer ner till den men ingen skärm! Inser mitt misstag och går upp och bort till vår kontrollsten. Utflykten tog ca. 1,5 minut och jag tappar till 5:e plats. F-n!
Tuggar på 10 och 11 innan orienteringen är slut och terränglöpningen börjar. Södervall är starkare än jag och springer ifrån mig hela 25 sekunder från näst sista. Skämmigt men sant!
Jag blir i mål 5:a, 2:13 efter Ulf Karlsson, Stockvik. Har 26:25 på 3,4 km. Utan miss och det hade blivit en 2:a plats... Om jag dessutom hade haft lite snabbhet i benen.... Då j-vlar!

Är trots allt nöjd. Medeldistans är fortfarande något jag behärskar bra och får jag till det så går det fort, trots att jag inte springer så fort. Magnus sa efter målgång att han hade försökt att gå förbi mig men helt enkelt inte lyckats. "Du var för snabb" var hans egna ord. Gott att höra.

Etapp 3

Nu började jag se fram emot medeldistansen men först skulle vi bränna av en lång till. Vi hade nu bytt arena till Böle, vackert belägen vid Ljusnans strand.
Svårigheterna började direkt. Vi kastades rakt upp i ett småskuret berg där det var långt till sista säkra. Jag visste exakt var jag var då jag gick upp, beståndsgränsen var tydlig, men tappade sedan bort mig lite. Jag trodde att jag skulle se de långa branterna men måste ha gått längre vänster. När jag tyckte att jag borde vara framme stannade jag, som tur var, och försökte att läsa in mig. En lång serie branter gick i väst-östlig riktning så jag såg ganska snart att jag var får långt och vände snett tillbaks. Efter lite strul fick jag tag i skärmen. Min tvekan och den extra löpningen tog 2 minuter.
Mot tvåan var det sedan gudomligt vackert på berghällarna. Läste av höjder och gula fläckar och tog kontrollen säkert. Lite lättare orientering 4-7, innan vi kom upp i det fina partiet igen.
Mot 8:an gjorde jag ett dunder parallellfel. När jag kom ut på stigen läste jag på svängarna till vänster om strecket när jag var till höger. Skulle bara fortsätta rakt fram i kurvan men hamnar ju då i helt fel område. Får se löpare som springer på stigen och undrar hur dom kan springa så fort mitt i skogen?. Inser mitt misstag men slarvar ändå när jag skall ta kontrollen och lägger en minut till, totalt minst två.
Har 43:34 på 5,5, blir 12:a 6:01 efter, gissa vem? Jo Mikael Palmberg, OK Hammaren!!!! Utan mina missar kunde jag haft 39 minuter och blivit 4:a. Om om inte hade vart.....

Vilodag

Redan efter två etapper var det vilodag vilket kändes lite märkligt, men det hade trots allt varit två tuffa etapper. Vi åkte till Järvzoo i Järvsö för att se på djuren, ett fint ställe som kan rekommenderas. Bara nordiska djur som visas upp i sina naturliga miljöer.

Etapp 2

Något förvånad över resultatet på etapp 1 var jag sugen på att komma ut på andra etappen. Hoppades på lite mer orientering och jag blev bönhörd. Inledningen gick i ett relativt flackt område med mycket negativ kurvbild, dvs mycket gropar. Sikten var sådär bitvis, skogsridåer gjorde att man inte såg särskilt långt.
Började också denna etapp bra, fick ettan klockrent men gjorde ett litet parallellfel till tvåan. Jag trodde att jag sprang igenom gropen strax till vänster om strecket halvvägs efter vägövergången men var i den större precis norr om siffran 6 vilket gjorde att jag var lite för långt till vänster då jag skulle ta kontrollen. Såg dock att det lutade åt höger och läste in mig.
sedan gick det fint till 7:an men till 8:an hade jag för bråttom upp på kontrollhöjden och fick gå på skrå i skiten innan jag kom fram till min sänka. Ut på långsträckan hade jag återigen problem med riktningen. Såg mest till att få lättlöpta stråk och hamnade därför för långt till vänster. Ingen katastrof men jag sprang nog 150 meter extra vilket ju tar över minuten.
Hade 44:40 på 5,9, blev 8:a 5:51 åter igen efter Mikael Palmberg.

Etapp 1

Mina förhoppningar var minst sagt låga när vi kom upp till Hälsingland efter fiaskot på Hallands 3-dagars, medel distansen var ju OK men lången jag sprang var kass.
Vi hade tidig start första etappen så det var frukost redan vid 6 tiden för att hinna med första bussen. regnet hängde i luften och det kom några stänk då vi kom fram till arenan. Gick iväg till start i god tid ihop med Martin U och var väl där lite för tidigt för att vara optimalt men jag vill gärna inte känna mig stressad.
Loppet började OK, glömde att starta klockan vid startpunkten men fick igång den halvvägs till ettan. Gled lite snett mot tvåan, slarvade med utgångsriktningen igen!, men korrigerade bra. Orienteringen var lättare än den ser ut tyvärr och den tog slut efter 6:an då tallheden tog vid. Jag är alldeles för dålig löpare för att hinna med i tempot som krävs och blir ifrån sprungen på slutet.
Totalt sett ett bra lopp men är lite besviken på att det var mycket löpning på slutet. Jag hade 38:42 på 5,3, blev 13:e av 171 anmälda, 5:07 efter Mikael Palmberg, OK Hammaren.

Tillbaks

Igår kväll rullade vi in med husvagnen tillbaks vid casa Svensson. Planen var egentligen att övernatta i Nora på hemvägen men det rullade på såpass bra att vi omvärderade situationen och drog rakt hem. Barnen fick några timmars bad söder om Laxå för att stilla de rastlösa benen vilket gjorde att vi inte var hemma innan vid 10 tiden på kvällen. Gott att komma hem lite tidigare.
Nu tänkte jag ta igen det som jag missat här på bloggen den senaste veckan. Vi börjar med etapp 1. Logiskt eller hur? Strax finns det ett inlägg ovan.

Sista finslipningen

Nu blir det ingen mer träning innan O-ringen. Idag var sista dagen jag kunde göra något åt formen innan vi åker imorgon. Jag var uppe vid sjön och sprang milen i lugnt tempo, det var allt jag kunde bemöda mig med. Som vanligt börjar kroppen ställa om sig i tävlings-mode och då är det svårt att ha den riktiga gnistan.
Som tur är så är jag anmäld i B-klassen, alltså H40K. I våras hade jag funderingar på att ändra till riktig H40, då kändes det ju helt OK att springa även långdistans, men nu är jag glad att jag inte ändrade. Jag har svårt att springa 5 dagar i rad och med min dåliga form som lök på laxen hade det blivit pannkaka av allt ihop. Risken är överhängande att det blir det nu med, men jag slipper i alla fall att få så lång pannkaka.
Jag kommer härmed att gå in i radioskugga och inte återkomma här på bloggen innan jag kommer hem igen, på söndag om en vecka. Kanske, kanske kan jag få till ett snabbt inlägg imorgon kväll på campingen där vi övernattar.
Annars får ni ha det så bra så återkommer jag med resultatet från en veckas tävlande nästa söndag. Godnatt!

Tvärslut

Det var länge sedan jag gick tom så som jag gjorde igår kväll, det var inget kvar i benen efter den cykeltur som jag tog runt Öresjön. Jag stack ut efter att ha kollat en stund på TdF på TV, perfekt uppladdning även om stora delar av "tittandet" var med slutna ögon, men bara Adamssons och Vacchis prat får en laddad. Det såg mörkt ut på himlen men dom hade lovat bättre väder framåt kvällen så jag chansade. Redan nere i Skene by fick jag några regnstänk på mig men det var inte så mycket att regnjackan åkte på utan jag fortsatte upp genom Örby och ut mot Torestorp. Hejade på Anders i Hult, Hej Anders!, och rullade vidare på regnvåta vägar men utan att få något regn på mig. Väl nere i Kungsäter så var det strålande solsken.
Tempot var helt OK i början, i Kungsäter hade jag 29 i snitt, och efter att ha haft lite medvind ut mot Horred var jag över 30. Det fortsatte att gå lätt på 41:an upp till Björketorp, låg och pendlade mellan 34-37 km/h på flacken, men då jag svängde av på den lilla vägen upp förbi Hattestad började benen surna rejält. Den första branta backen tog ordentligt men jag tog mig upp med hedern i behåll men de efterföljande små branta backarna i bäckravinerna fram till Lekvad satte spiken i kistan, benen var helt tomma. jag var tvungen att stanna på toppen av en av dom och sträcka ut pinnarna innan jag kunde fortsätta.
Resten av vägen hem var jag silkeslen på pedalerna, så fort jag tryckte på sved det till något otrolight i både lår och vader. Jag tappade lite snittfart i slutet men stannade ändå klockan på 29,1 km/h över 67 km, eller på 2:15 om man föredrar det.

Natten har jag sedan tillbringat i trädgården. Barnen har trasslat om att få sova i tält i flera veckor och igår kväll slog Karolina upp fjälltältet mellan fruktträden och barnen kröp in och somnade mot alla odds. Vi fick dock lite kalla fötter när vi skulle lägga oss så jag tog en madrass från husvagnen och kröp in bredvid dom. Inte sommarens bästa nattsömn men jag fick ligga till kl. 8 i alla fall.

Sparring

Idag fick jag välbehövt sällskap på träningen. Lennart ringde igår kväll och vi bestämde att försöka få till någon gemensam träning. Jag svängde ihop en liten bana nere i Hajom i min favorit terräng och hämtade sedan upp Lennart och Pernilla som bestämt sig för att åka med ner och springa över skogen hem.
Känslan idag var väl lite bättre än i lördags, det gör gott att få stanna till några sekunder vid varje kontroll och diskutera lite, micro vilorna får kroppen att kvickna till lite.
Vi sprang först varannan sträcka och skötte oss ganska bra, enda misstaget stod jag för då jag sprang upp på fel höjd på väg till 9:an. En tillfällig tillbakagång till mitt gamla beteende orsakad av bristande koncentration.
Vi var ute i 52 minuter på 6,2 kilometer. Bättre än i lördags trots att vi stod still vid kontrollerna. Men det säger mer om lördagens lopp än om dagens träning......

Nere på backen igen

Fredagens tillfälliga vila från formsvackan gick snabbt över och jag togs snabbt ner på backen igen under etapp 2. Jag blev trött och jag missade, ingen bra kombination.
Jag startade bland de sista, 12.51 fick jag ge mig iväg och det hade hunnit att bli ganska varmt ute i solen. Började säkert med ett runt om vägval på stig men fick inte kontrollen som jag ville ändå, strulade lite vid kontrolltagningen. Mot tvåan drev jag sedan iväg alldeles för mycket åt höger, höll inte tillräckligt i kompassen. Körde fast totalt i det gröna på sluttningen innan jag kunde bryta mig loss och läsa in mig vid stenmuren runt det ljusgröna. Fick sedan en ganska lättlöpt bit uppe på höjden men kontrolltagningen blev för svår utan någon bra sista säkra och det gick några minuter. Mötte Ingvar Åkesson när jag gick in i ringen, han startade 2 minuter efter. Mot 3:an drev jag också åt höger trots att jag tyckte att jag höll i kompassen, stannade då jag kom fram till sumpskogen och vek vänster där jag återigen mötte Ingvar, han måste också ha missat. 4:an var den första kontrollen som fungerade som tänkt då det bara var att följa stenmuren och vika ut på höjden. 5:an var jag återigen för långt höger... Kanske är det dags att köpa ny kompass?
Mot 6:an var jag rätt men såg en höjd till vänster och det blev en krok innan jag insåg mitt misstag. Mot 8:an är det ju egentligen givet att springa stig men i min förvridna tröttna hjärna bestämmer jag mig ändå att springa rakt på. Det är inget bra beslut, inte med pigga ben och absolut inte med mina trötta!
Slutet gick riktigt långsamt, jag tog mig bara i mål.
Min plan i fredags kväll var att koncentrera mig på orienteringen och låta löpningen komma i andra hand. En bra plan. Det hade varit ännu bättre om jag hållit mig till den också! Den typ av orientering det var borde passa mig, långa partier med småskuren terräng utan stora uppfångande detaljer. Det är sådant jag skall klara av, men just nu har jag inget självförtroende. Jag är helt enkelt en dålig orienterare för tillfället, dåligt flås och dålig tekniker. Som så många gånger förut går dessa två hand i hand, har man orken har man också den lilla extra tid att lägga på orienteringen som behövs.

Hallands 3-dagars E1

Jag är lite förvånad. Förvånad att det gick såpass bra som det gjorde idag trots hur det har känts i kroppen den senaste tiden. Det gick ganska lätt att springa även om jag tror att tempot var ganska moderat.
Jag började lite osäkert, var inte riktigt med i början men vill skylla en del på kartan. Upp till 1:an var jag osäker, fick inte alls ihop det med de gröna fläckarna. Den ridå som skulle leda rakt ner mot kontrollen såg jag inget av men däremot 50 meter före kontrollen var det en jätte tydlig ridå. Mot 2:an var det en stor brant på den öppna höjden som förvillade men jag tog i alla fall kontrollen trots lite tvekan. 3:an gick jag ut på sluttningen för tidigt men läste snabbt in mig på den öppna höjden, tappade dock tid igenom det gröna istället för att springa i den fina skogen.
Sedan flöt det på i några kontroller. Mot 12:an stöttade jag mig på stigen men det ljusgröna såg jag inte alls så jag var nästan ute på åkern innan jag svängde upp.
Jag hade 28.55 på 3,8, ganska OK tycker jag nog. hade kanske kunnat gå någon eller ett par minuter fortare om det hade varit perfekt. Kanske var det inget fel på tempot heller, tiden är ganska bra med tanke på terräng och antalet kontroller.
Fredrik Sundström hade bästa tid tror jag, strax under 25, och Ingvar Åkesson var 2:a. jag var således 4 minuter efter de bästa. Hade det istället varit 2 hade jag varit grymt nöjd.

Imorgon är det långdistans, skall försöka att ta det lugnt i början så att jag orkar hela vägen och bara koncentrera mig på orienteringen. Tar man bara kontrollerna brukar tempot komma av sig själv.

Snart semester

Nu drar det ihop sig, sluttampen närmar sig, snart går jag på välbehövlig semester. Det känns som om det var länge sedan jag var ledig, det har varit en hektisk vår och sommar både på jobbet och hemma. Jobbet har tagit mycket tid den senaste tiden med en hel del övertid och jobbet med U-10mila har spätt på.
Jag tänkte tjuvstarta redan imorgon då jag har tagit ledigt eftersom jag skall ner till Hallands 3-dagars och springa första etappen på eftermiddagen. Springer sedan på lördag också men hoppar nog över sista etappen då jag bara tar denna tävling som träning och dessutom gärna är hemma med familjen.
I slutet av nästa vecka drar vi sedan norrut till söderhamn där 5-dagars väntar. Mina förväntningar på den tävlingen har fått sänkas något nu när inte formen vill infinna sig, kanske är det fortfarande lite tid att rädda vad som räddas kan.
När vi sedan kommer hem drar det direkt igång med U-10 mila som går av stapeln första helgen i augusti. Ni har väl anmält er till medeln på lördag och lången på söndagen?
Sedan är det bara en vecka kvar på ledigheten.......

Någon timma till skall jag hålla ut här på jobbet, sedan skall jag hem, lägga mig i soffan och njuta av den första riktiga bergsetappen i Tour de France! Så här såg det ut senast dom klättrade upp för Luz Ardiden, 2003, med Armstrongs spektakulära krasch, täten som väntar in honom bara för att sedan bli ifrånåkta.

Träning med Fredrik ensam

Fredrik ringde idag och var sugen på att träna så vi bestämde att mötas någonstans halvvägs och ta en tur med karta. Tyvärr fick han senare förhinder och ställde in men jag gav mig inte, utan åkte upp till Ryd bladet ändå. 6,2 kilometer egen bana avverkades på 48 minuter i den ganska flacka och snabblöpta skogen. Det är riktigt fint bitvis, klurig orientering i den första slingan och sedan bitvis med storskog. Det är i ärlighetens namn också en del skit men var är det inte det?
Jag har haft lite svårt med kartan på vissa ställen och den känslan fanns där idag också. Vid 5:an, 8:an och 9:an tycker jag nog att det finns anledning och ta en ytterligare titt om man inte kan ändra lite. annars känns kartan ganska fräsch, det är bara på några få ställen som ytredovisningen är lite föråldrad.
Antingen är min form på uppåtgående eller så var det mer lättlöpt än tidigare pass de senaste veckorna för det gick lite lättare idag. Blev givetvis trött men sprang igenom ganska OK.

Premiär tur

Idag var jag ute för första gången på min ny gamla cykel. Den känns faktiskt ny, så pass mycket är bytt på den.
Och det gick bra kan jag meddela. Jag justerade sittställningen lite, jag har tyckt att jag hänger fram mot styret så jag flyttade fram sadeln en liten bit, bara en centimeter men det gjorde stor skillnad, jag satt bättre. Jag vet inte hur korrekt det är att flytta sadeln, det bästa vore nog och skaffa en lite kortare styrstam men detta var ju betydligt billigare.

4 mil fick jag ihop innan ryggen var kass och det tog 1:25, alltså strax under 30 i snitt.

Långt till toppen

Formen är inte  bra just nu. Segt går det och trött blir jag.
Idag var jag precis som planerat bort vid Mariebergsparken och sprang en OL bana. Det var inte längre än 5 kilometer men det kändes som tillräckligt. Det är ju ganska tuff terräng med bra med backar och blöta tunga mossar men jag tycker ändå att jag borde klara av det bättre än jag gjorde. Tid tog det också, jag var ute 47 minuter, men då hade jag tillbringat lite tid vid 5:an, 6:an och 9:an där jag inte fick ihop det alls. 9:an skulle vara en grop men det hittade jag ingen, dom försvinner väl inte över tiden...?
Kartan var så där, många ytor har ändrat sig, till och vid 3:an var det ett stort gammalt hygge och mycket av det mellangröna har gallrats.

Nu på kvällskvisten har jag tvättat Camaron efter att hela familjen har varit ute på en liten tur med kvällsmat på McDonalds och sedan lite cykel mek. Jag har ändrat mig när det gäller styrlindan, den vita får sitta kvar men jag har bytt ut ändpropparna och tejpen i andra änden till svarta, det gjorde stor skillnad.

En lång dag

Lördagen har inte varit riktigt som vanligt. Jag har tillbringat den på jobbet och dessutom i sällskap med Karolina.
Vi har precis startat att prova en ny modell och idag hade vi en övning på jobbet där projektets ledning och vi provare på PKV (Provning Komplett Vagn) hade bjudit in alla respektive för att få köra och klämma på den nya bilen, allt för att få en tidig feedback på hur "riktiga" kunder kommer att reagera när dom får se bilen om sissådär ett år. Kul och annorlunda, men ganska jobbigt att lägga ytterligare 9 timmar efter en full arbetsvecka.
Igår var jag ute en sväng i skogen också, ett gott pass i ljummet sommarregn. Jag sprang hemifrån och rundade sjön, i en blandning av skog och stig. Gott att kunna andas igen men man kan konstatera att formen är långt borta. Det gör illa att inte kunna träna för fullt i några veckor.....

Jag laddade äntligen ur klockan igen och hittade då rutten från i tisdags när jag sprang från jobbet.

Imorgon skall jag försöka att få till ett kartpass igen. Jag har siktat in mig på att åka bort till Mariebergsparken, där var länge sedan jag var. Hoppas att skogen står kvar.

Och så en grej till. Jag var och hämtade min cykel i tisdags också, det tror jag inte jag att jag har skrivit om. Den har ju varit och fått en ny ram sedan jag upptäckte en spricka, en fjolårs modell av Tarmac Comp, förrut hade jag Elite, så det var ett snäpp upp. Compen har ju SL2 ram, samma ram som proffsen åkte på för två år sedan, en grå och svart skönhet som nu har fått nya matchande däck efter den senaste punkteringen. Visst blev det bra! Nu skall jag bara byta till en svart styrlinda så kommer den att se riktigt elak ut.

Fin fin 12:a!

Johan sprang in på en fin fin 12:e plats idag på JVM's medeldistans trots sitt tidiga startnummer. De senare startande hade säkert lite uppsprunget.
Grattis Johan!

Hade verkligen alla de tre första samma tid? Tre som delar på guldet och inga andra medaljer utdelas? Det måste väl ändå vara världshistoriens första i så fall!

1 15 Robert Merl 91 Austria 25:43


1 51 Topias Tiainen 92 Finland 25:43

1 38 Dmitry Nakonechnyy 91 Russia 25:43

4 53 Lucas Basset 91 France 26:08

5 33 Florian Howald 91 Switzerland 26:22

5 58 Eskil Kinneberg 92 Norway 26:22

7 30 Miika Suominen 92 Finland 26:41

8 29 Martin Regborn 92 Sweden 26:54

9 25 Toni Saari 92 Finland 27:27

10 60 Marius Thrane Odum 92 Denmark 27:33

11 20 Andreas Hougaard Boesen 91 Denmark 27:36

12 4 Johan Högstrand 92 Sweden 27:38

JVM på nätet

Följ hur det går för Johan och de andra svenskarna live på nätet. Resultat och chatt kan hittas på http://www.jwoc2011.pl/. Johan leder just nu i mål men han startade tidigt pga hans lite sämre kvallopp.

Hektiskt

Det är mycket nu.
Extremt mycket på jobbet, många nya bilar som skall klaras av innan jag går på semestern och låg bemanning. Dessutom har vi U-10mila med karttryckning och packning av lagens kartor. Det har kännts lite nervöst med gafflingarna och fördelning av kartor eftersom det är första gången vi arrangerar men vad vi kan se så fungerar vårt upplägg och allt blir rätt. Efter att både stora 10-mila och Jukkola har misslyckat att få till rättvisa gafflingar de senaste åren så vill inte vi uppleva något liknande. Vi har kollat framåt, bakåt och på tvären så vi är övertygade om att det blir rätt.
Jag lyckade klämma in lite träning igår ändå. Lunchrasten gick åt till ett 45 minuters pass i skogarna runt jobbet. Känslan var faktiskt lite bättre än den senaste tiden, regnskurarna har tydligen gjort lite skillnad.

Stabil tendens

Det mest positiva just nu är att det är ett stabilt läge. Det går otroligt tungt och kroppen är kass. Punkt.
Eftersom löpningen är helt under isen försökte jag koncentrera mig på tekniken idag. Knåpade ihop en kontrollplock nere vid Backabanan och lyckades faktiskt genomföra det jag tänkt. joggade och gick mest men var hela tiden koncentrerad på kartan och gjorde bara en sväng mot 11:an efter att jag fått en grankvist i vänster ögat vilket gjorde synen dimmig.
Höll på i över timmen trots att banan bara var 5,6 km. Det säger väl allt egentligen.

Blogg miljonär?

Man har ju hört historierna om de hippa bloggarna, ofta unga blonda tjejer, som gör grova pengar på att blogga. Min erfarhenhet av bloggandet har hittils inte varit av samma art, några pengar har jag inte sett till.
Ända tills igår. Plötsligt dök det upp ett mail i inkorgen från någon som sa sig representera en poker sajt och undrade vem man kan diskutera ett samarbete med. Jag svarade att det var lilla mig det, och snart hade det dykt upp ett erbjudande. Hon ville att jag skulle skriva om poker i bloggen, länka till sajten och för det inkassera 800 svenska röjare. Märklig upplevelse.
Detta har fått mig att fundera lite på varför jag gör det här egentligen. Jag har ju annonser som automat genereras av Google men det har inte gett en krona så dom skulle jag lika gärna kunna ta bort. Och det är ju inte mitt syfte med bloggen heller, det är mer terapi för mig själv.
Om jag skulle göra reklam för något så skulle det i så fall vara något som anknyter till det jag skriver om, orientering, cykel eller sport i allmänhet, inte nät poker. Det känns konstigt.
Slutsatsen är att någon poker reklam tänker jag inte ta in, inte för några småpengar. Första steget mot blogg-miljonär får vänta.