Tyvärr stämplade Pär fel på första sträckan så stämningen blev lite avslaget från början. Dock tog vi snart nya tag och satte upp nya målsättningar. Som tur är så är man generös på Tjoget och låter brutna och felstämplade lag att fortsätta springa trots att dom är diskade. Det innebar för vår del att vi blev stoppade efter 3 eller 4 sträckor och fick sedan gå i fällestarten på kvällen och den som sedan gick 45 minuter efter att första laget hade startat i omstarten på morgonen.
Vår nya målsättning blev att vi inte skulle vara inblandade i någon mer fällestart under resten av staffetten, viklet jag tror att vi lyckades med, faktum är att vi sprang bättre andra dagen än vad vi gjort på många år. När vi gick i mål efter 20 sträckor var vi 16:e (vi kunde varit några placeringar bättre om Johan Mars hade lagt sig i spurtstriden vilket han helt rätt inte gjorde) och det är riktigt bra gjort med ett b-betonat lag. Men vi var ju som sagt diskade så det räknas ju inte. Men våra bra lopp kan ingen ta ifrån oss!
Mitt eget lopp blev ju inte riktigt som jag hade tänk med tanke på att det var som att springa en förstasträcka med ca. 20 lag som gick ut samtidigt. Tempot var ändå inte mer än jag tyckte att jag hade kontroll på händelserna. Tvekade lite vid första så halva klungan tog kontrollen före mig men jag jobbade på metodiskt och efter 3-4 kontroller var jag uppe bland de första igen. Tyvärr tappade jag de första vid 9:an där vi inte hade riktigt ordning på orienteringen. Vi gick ut på rätt höjdparti men vek inte åt höger ut på kontroll höjden utan sprang rakt fram. Jag trodde att vi passerat förbi kontrollen så jag vek tillbaks men några vek istället rakt till skärmen så 5-6 lag försvann. Gick i mål efter 42 minuter på 5,6 så jag är ändå nöjd, Orion vann sträckan på 39.
Måndag 2010-07-05
På förmiddagen idag tog vi en båttur från hamnen i Loftahammar ut till Hasselö där vi åt gott och badade innan vi var tillbaks på eftermiddagen.
Jag hade tänkt att springa en närtävling nere i Västervik på kvällen men det var på håret att jag hann dit i tid. Det var start till kl. 18 men tack vare lång väg att köra, vägarbeten och traktorer blev jag sen och fick till slut en starttid 17.59….. Snacka om Just In Time. Jag glömde min Garmin i hastigheten men kartan hittar ni nedan.
Det var bitvis riktigt fin kustterräng främst uppe på höjderna. Det mest anmärkningsvärda var annars att det gröna på kartan var praktiskt taget obefintligt i skogen. Jag sprang rakt på mellan 4:an och 5:an och vad jag märkte var det ingen nedsatt framkomlighet överhuvudtaget. Märkligt.
När jag kom till 10:an tyckte jag det var tillräckligt tränat dagen innan tävling, men halvvägs till 13:e tittade jag på klockan och hade då bara varit ute i 30 minuter, så jag vek tillbaks och tog hela banan. Missade givetvis sedan, mest på 12:an där jag gjorde ett klassiskt parallell fel, läste fel på stenarna i ledningsgatan, och hamnade till höger, men sprang ändå in på 43 minuter på 5,1.
Tjust 2-dagars
Tisdag och onsdag var det så dags för två långdistanser på rad och dessutom två tuffa sådana, det visste jag redan på förhand. Terrängbeskrivningen talade om kraftig kupering och detaljrika partier. Vädret på tisdagen var ganska OK, 22 grader och lite moln på himlen som stängde ute det värsta solskenet.
Jag vet inte om jag var övertänd eller om jag underskattade banlängden men jag startade snabbt och gick riktigt bra i skogen över halva banan. Missade praktiskt taget ingenting och hade gott tempo. Lite för bra tempo visade det sig då jag passerat 8:an. Vid den kontrollen var Fridolf Eskilsson ikapp mig med bara 4 minuter så min fart hade det inte varit något fel på, förutom att det hade varit för högt…. Stora klubban slog till och jag tappade all ork. Tyvärr har det varit så vid flera tillfällen genom min karriär. Jag vet inte om det är ett värmeproblem eller något jag kan skylla allergin för men jag är tempo känslig på sommaren när temperaturen är lite högre.
I efterhand förbannade jag mig själv att jag gav upp när det var så kort kvar, men det var ju efter att jag hade vilat och glömt hur det kändes….
Jan Hilding vann på 47 minuter över 6,5 kilometer. Rätt så bra sprungit om ni frågar en trött en som inte ens sprang hela banan.
Onsdagens väder var ännu sämre ur min synvinkel. 25 grader och gassande sol. Men jag hade bestämt mig för att ha en annan inställning idag. En mer positiv och mer avslappnad, ta det mer som ett träningspass för att åtminstone ta sig runt. Det vore ju skam att ha åkt ända hit bort till ostkusten och ha så fin terräng tillhanda och så inte ta tillvara det. Så nu jävlar!
Gick till start sent och värmde upp minimalt. Började lugnt men redan till 1:a fick man bekänna färg då vi direkt skulle upp för en rejäl brant, men tog den utan problem. Mot 2:an tyckte jag banläggningen var lite skum då den låg precis vid en stor väg! Nåja, vi fick ju ordentligt med orientering senare. Mot 4:an var det bara att överleva solen över det stora hygget innan man fick dyka in i skogens skugga igen. Redan här gick det tungt men jag slet på bra i som jag tyckte lusig fart. Valde därför att springa runt både till 6:an och 7:an för att spara kraft. Så även mot 9:an och i inledningen på 10:e sträckan. Här kom jag också på att jag inte hade startat klockan så det är bara sista svängen ni kan se hur jag sprang.
Löpte i mål på 57 minuter. Hilding vann också idag på 48 så jag lyckades i alla fall hålla minutrarna efter till ensiffrigt. Ett rejält träningspass blev det i riktigt tuff terräng, det var nog tuffare andra dagen med mer undervegetation och mer kuperat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar