Förra året var jag helnöjd när jag tog mig runt en långdistans. I år är jag missnöjd när jag inte orkar springa två i rad.
Det måste väl ändå kallas framsteg?
Ibland kan det vara nyttigt att titta tillbaks för att få lite perspektiv på sitt idrottande. Med den förbättringskurva jag har haft de senaste åren kan inte framtiden vara annat än ljus. Även om jag har en bra bit upp till de bästa så verkar det som om jag har har kommit upp på en nivå som gör att jag kan träna på med de pass som jag vill genomföra och dessutom betydligt oftare än vad jag orkade för något år sedan.
Idag skall jag försöka att komma ut och springa en sväng. Det får bli senare i kväll då värmen verkar hålla i sig, just nu visar termometern 31 grader utanför fönstret.
Kan det inte börja regna snart? Snälla?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar