Träningsfunderingar

Varje gång som jag skall sätta mig att skriva något här på bloggen så är det något av idetorka i huvudet.


Annat är det när man är ute och springer, då sprutar ideerna som aldrig verkar ta slut! Igår var en sådan kväll, långa bitar av passet var jag inte ens medveten om att jag var ute och sprang, plötsligt hade man förflyttat sig en lång bit utan att registrera omgivningarna. Vid sådana tillfällen hade det varit bra med en inspelningsbar hårddisk i huvudet, för minnet är bra min kort, vid hemkomsten kommer man ihåg max 2-3 uppslag, resten är spårlöst borta.

En tanke jag hade, som jag fortfarande kommer ihåg, var hur annorlunda man uppfattar avstånd då skogen har huggts ner och det har blivit hygge. Det som förrut bara var ett par svängar på stigen har plötsligt blivit ända dit bort. Det är troligen samma fenomen som ställer till det för en då man springer fjällorientering, avståndsbedömningen blir helt annorlunda.

Ett annat uppslag var att jag skulle starta en serie med orienteringsminnen. Det skulle kunna vara minnesvärda tävlingar, kul läger, eller gamla förebilder inom orienteringen man kommer ihåg.

En fundering under gårdagen var också att kreativiteten går upp i varv då man tränar. Ni skulle höra de texter jag komponerar under träningarna! Kanske är det just detta som gör att man trivs med att orientera, kreativiteten får något slags utlopp medan man anstränger sig.


Om jag skulle ta ett första inslag om orienterare vi minns?
Vi startar med en lokal förebild jag hade. OK Mark hade efter sitt bildande ett mycket bra gäng med seniorer och en av de var Markus Boden, dubbel DM segrare 1981 med triumf på dagen och ihop med Lennart K, Tore G och Bosse H, även i stafett.


Ca. 3.25 in i klippet ovan så kan man se Markus, i Hestras dräkt med nr. 12 på bröstet, styra upp vägvalen i täten på långa natten under 10-mila 1987. Vilken hjälte!
Som bonus ser man även Lennart K försvara OK Marks färger på någon inledande sträcka, ca 1.13 in i klippet.