Även om man bara skall ut och springa så kräver det ändå att man har lite koncentration. Att springa omkring och tänka på annat resulterar bara i att tempot faller mer och mer och tillslut är det knappt styrfart framåt.
Det hände igår. Jag har alldeles för mycket som rullar runt uppe i knoppen för att vara helt där när jag väl kommer ut och springer. Det går ganska bra i början men plötsligt upptäcker man att man nästan har stannat. All tankeverksamhet har gått åt till något annat. Mest är det jobb som tar upp energin, när man är ny på ett jobb så är det mycket som behöver lite extra tanke bakom, inget går med automatik.
Rundan jag sprang var hemifrån, upp till Långhall, över Hultet och sedan hemåt igen. En runda på 8 kilometer som tog lite över 45 minuter så då förstår ni att tempot var skralt bitvis. Fast man skall kanske inte vara för kritisk mot sig själv. Löpningen funkar också som terapi, att bearbeta det som har hänt och skall hända är ju också något som gör att man mår bättre och förhoppningsvis får energi av.
Eller det kanske är så här, att motivationen för att träna just nu är lite låg och att det gör att man springer och tänker på annat. Ytterligare något att fundera över.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar