Mycket i huvudet

Även om man bara skall ut och springa så kräver det ändå att man har lite koncentration. Att springa omkring och tänka på annat resulterar bara i att tempot faller mer och mer och tillslut är det knappt styrfart framåt.
Det hände igår. Jag har alldeles för mycket som rullar runt uppe i knoppen för att vara helt där när jag väl kommer ut och springer. Det går ganska bra i början men plötsligt upptäcker man att man nästan har stannat. All tankeverksamhet har gått åt till något annat. Mest är det jobb som tar upp energin, när man är ny på ett jobb så är det mycket som behöver lite extra tanke bakom, inget går med automatik.
Rundan jag sprang var hemifrån, upp till Långhall, över Hultet och sedan hemåt igen. En runda på 8 kilometer som tog lite över 45 minuter så då förstår ni att tempot var skralt bitvis. Fast man skall kanske inte vara för kritisk mot sig själv. Löpningen funkar också som terapi, att bearbeta det som har hänt och skall hända är ju också något som gör att man mår bättre och förhoppningsvis får energi av.
Eller det kanske är så här, att motivationen för att träna just nu är lite låg och att det gör att man springer och tänker på annat. Ytterligare något att fundera över.....

Storm träning

Regnet stod på tvären under träningen idag och det ven ordentligt i trädtopparna. Vi har ju en gammal vana att vara ute på söndagsträningar under stormar, Pär stormen kommer jag väl ihåg då vi fick undvika hyggeskanter och öppna ytor av rädsla för att få träd i huvudet och Bosse hade även för sig att vi var ute under Gudrun men där är jag mer tveksam åtminstone för egen del.
Inte för att dagens storm har kommit upp i Gudruns eller Pärs styrka, inte ännu i alla fall.
Det var Bosse, Martin U och jag som trotsade regn och blåst för att få oss lite frisk luft, även om det kändes som om det var tunnt med luftmolekyler mellan vattendropparna. Vi höll oss i skogen så mycket som möjligt för att få lite lä men ibland var man tvungen att korsa öppna ytor där vinden fick tag i en. Jag kände återigen att det inte står helt rätt till i kroppen, efter en halvtimma bad jag de andra att fortsätta så att jag fick springa själv. Det är inte mycket skillnad i tempo mellan att springa ihop och själv men jag slipper de små extra fartökningarna i backar och annat vilket gör att jag kan anpassa mitt eget tempo efter dagsformen vilket behövdes idag.
Efter att jag blivit ensam dök det upp en låt i huvudet som passade bra till dagens väderlek, "I set fire to the rain" med Adele.

Inte så bra

Anders i Hult kom med en uppmuntrande kommentar härom dagen att det skulle bli bättre med motivationen bara Natt-7an kom igång. Igår kom den igång men f-n vet om det gick så mycket bättre.
Bredared stod för första deltävlingen i ett helt otroligt höstväder. Det känns nästan kusligt att det är 10 grader varm i slutet av november och vintern känns otroligt avlägsen. Det är inte friskt det här, nu skall det vara rimfrost och snöblask.
Jag vet inte vad det är för känsla i kroppen men det är något som inte känns helt friskt i min kropp heller. Det gick tungt direkt från start. Vi var ett gäng som hade sällskap på den inledande slingan och tempot var inte särskilt imponerande men ändå tröttnade jag ganska omgående. Jag, Lennart, Aroneng och ett par knatteknatare låg ihop hela första slingan och en bit in på andra. Mot 6:an tappade jag de andra men kom plötsligt ikapp Lennart igen, han tvekade in mot kontrollen vilket fick mig att tillfälligt piggna till igen. Tyvärr missade vi båda punkthöjden men jag kom iväg före honom ut på den avslutande rundan. Bara efter några hundra meter då vi korsade vägen var det ändå något som sa mig att det var över för idag, kroppen svarar inte som det skall. Kanske är det någon lättare förkylning jag går och bär på, men det kändes inte som om det var värt att slita sig runt om det går tungt, så jag vek av mot mål efter 10:an.
Det är aldrig bra för självförtroendet att avbryta men det är inte bra att bli sjuk heller. Vi får se åt vilket håll det går, idag har jag inte varait speciellt hängig så kanske var det falskt alarm eller så hjälpte det att höja kroppstempen lite grand.

GPS'en hade jag glömt hemma så någon rutt blev det inte. Det var lite svårt att se hur banan hängde ihop, lite rörig banläggning och dessutom tunnt tryck på utskriften.

Lite bättre

Idag var motivationen lite bättre igen. Egentligen är jag inte förvånad, den senaste tiden har varit lite väl intensiv men nu har det lättat lite och det finns återigen lite kraft över till träning. Inte för att det sprudlade i benen men motivationen höll hela vägen och det blev något som kan liknas vid träning ända hem.
Vaderna hade fått lite stryk i lördags kände jag innan jag kom igång. Tydligen var det lite träning ändå att gå omkring i skogen praktiskt taget hela dagen. Det tog ett tag innan vaderna hade mjukats upp igen.
En spännande grej hände på hygget norr om Väremossen. Jag kom ut på det halvt igen växta hygget och fick ungefär halvvägs syn på ett par ögon som blixtrade till i lampskenet. Stannade och konstaterade ganska snart att det var en älg som stod och stirrade tillbaks. Vi stod stilla båda två en liten stund innan jag ropade till för att visa att det var en människa och på så sätt skrämma iväg den. Men denna älg reagerade tvärt om och tog istället tre snabba steg rakt emot mig! Som tur var så stannade den och vek sedan norrut bort från mig. Spännande!

Slarvat igen

Nu har det tyvärr gått några dagar igen sedan jag hörde av mig. Sorry. Men jag har ganska bra ursäkter, jag har haft annat för mig i helgen.
De flesta har säkert hört talas om Skogs Karlarnas Klubb, en sammanslutning av lite grånade män som tycker att orientering är livets salt, men också en förening som ihar en viss mystik kring sig. De som är med är sparsamma med att dela med sig av vad som pågår på deras sammankomster och invigningsriterna är sägensomspunna, endast de som genomgått dom har full insyn.
Och nu är jag en av dom. Hela lördagen gick åt för olika prov och utmaningar innan det efter stor tveksammhet stod klart att jag blivit antagen i detta meriterade sällskap. Dessutom har senaste veckan ägnats åt diverse förberedelser efter att ha fått ingående anvisningar om vad som skulle medföras och tänkas på.
De prövningar vi "gröna" fick genomgå innan vi blev upptagna väljer jag att lämna därhän. Av respekt för de som eventuellt kan bli påtänkta i framtiden. Hela tjusningen och spänningen med det hela var ju att man inte visste vad som låg framför oss och det vill jag inte förstöra för kommande Skogskarlar. Men jag kan berätta såpass att vi hade en minnesvärd dag i Trollhätte skogarna tack vare trevliga ledsagare och ett fantstiskt höstväder i behaglig temperatur.
Det känns lite stort att vara medlem. Inte på grund av allt ståhej runt omkring utan tack vare alla andra gubbar som redan är med. Kul att vara en av dom.

Det blev en sen hemkomst efter lite festligheter och en lång resa hem så förmiddagen var inte den piggaste. Åkte upp till sjön och gick tipspromenad med ungarna, det var säsongens sista med tomtar, glögg och godispåsar.
Men nog om det. Nu får det f.animej bli lite ordning på torpet igen, på tisdag lovar jag att vinterträningen drar igång. Och det är inget jag säger varje söndagskväll......

Tungrott

Det går riktigt segt att träna nu. Resultatet blir att jag inte ger mig ut, det ät lätt att hitta ursäkter, och när jag väl kommer ut så är det som att springa i sirap. Inget driv och ingen ork. Segt helt enkelt.
Vet inte vad det beror på eller vad som är orsaken. Kanske är jag sliten efter säsongen och behöver vila eller så är jag otränad och behöver ta mig i kragen. Tyvärr talar det mesta för att det är det sistnämnda, för att bli sliten behöver man ju först träna hårt och det var många år sedan jag gjorde det. Man får inget gratis, det är som vanligt den enkla sanningen. Tyvärr.
Dagens pass var ett i den allt längre raden av slö-pass. Det går ganska OK i början men allt för tidigt rinner det av mig och orken tar slut. Det är egentligen frågan om motivation, det är svårt att hitta på träning som engagerar. Jag behöver lite nya kartor och fin terräng, något som inte växer på träd hemomkring. Så om det är någon som har ett finskuret, lättlöpt och nykarterat område på 10 km2 i Marks kommun så hör av er. Jag kan tänka mig att köpa ett exemplar av kartan.

OL drömmar

Lika bra att säga det direkt. Nej, jag har inte tränat idag heller. Nu börjar det bli riktigt skämmigt, jag har inte tränat sedan i lördags. Även om det är lågsäsong så börjar det snart att dra ihop sig, skall det bli något tränat innan våren så få jag snart komma igång.
Men det var inte det inlägget skulle handla om.
Vad har ni för planer inför nästa år? Vad har ni för våta OL drömmar som skall förverkligas?
Själv har jag spetsat in mig på minst två grejer jag gärna skulle åka på. Antagligen kommer jag inte att göra något av det, men man kan väl få drömma? Det första är några arrangemang i Norge. O-festivalen i slutet av juni går i fjällterräng uppe i Beitostölen, ett ställe jag varit på och det kan bli fräckt. Har aldrig sprungit där men med tanke på hur det ser ut så måste det bli bra! Om jag inte missminner mig så gick Norska mästerskapen där i fjol....
http://app.o-festivalen.com/dp6/en/2012/welcome-norwegian-o-festival-2012

Hittade en karta från Beitostölen också. Det är inte kattskit det här:

http://langtur.net/show_map.php?user=Stian&map=656

Den andra är publiktävlingarna på EM i Falun. Det skulle vara skoj att både titta på mästerskapen och att springa i den fina terrängen. Antagligen alldeles för snabblöpt för mig men man kan väl njuta av fin skog ändå?


EOC 2012: Introduction by Eva Jurenikova from Carl Magnusson on Vimeo.

Ber om ursäkt

Jag skrev ju i onsdags att jag hade sett Skenes orienterare under deras träning i tisdags kväll och blivt imponerad av det stora antalet. Något vårdslöst skrev jag också att vi i OK Mark låg i lä, att vi inte var lika många på våra träningar. Eftersom jag inte har varit så flitig på våra tisdagsträningar så skulle jag naturligtvis inte ha uttalat mig alls i ärendet, vilket Lennart helt korrekt påpekade. Vi är tydligen ganska många vi också på träningarna från Örby skola, tyvärr har jag inte haft tillfälle att öka antalet ännu denna säsong.
Något större antal tränande var det inte heller uppe vid Freabygd i lördags, men det var väl inte heller varken väntat eller önskvärt. Jag hade ritat in 5,5 kilometer teknikträning som startade vid bvändplatsen man når från Borreds hållet. Men helt ensam var jag inte. När jag körde grusvägen in mot vägslutet får jag möte med en annan bil och det var precis samma sak förra gången jag var där. Måste vara ett populärt ställe mitt inne i skogen... Undrar vad dom gör därute. Dom jag har mött har säker tänkt det samma om mig.

Träningen gick ganska OK, var väl inte på fantastiskt löpar humör men orienteringen funkade mestadels bra.
Jag hade ju även en svag ambition att hinna träna två gånger nu i helgen men det stannade vid en from förhoppning. Det är helt enkelt omöjligt att få ihop pusslet med övriga familjemedlemmars önskemål om aktiviteter. Kan man träna var annan dag så är det extremt bra det.

Äntligen fredag!

Veckan har gett olika intryck. Det har varit den första fulla veckan med nytt jobb och den har varit full med nya intryck men har samtidigt gått riktigt fort.
Den sörsta skillnaden mot mitt förra jobb stavas M-Ö-T-E-N. Antingen möten då man får information eller möten då man ger information. Värst under veckan var onsdagen då jag hann med 6 olika möten på 6 olika platser mellan kl. 8 och 16.30. Men så är det väl när man tagit ett steg bort från bilarna och tagit en mer administrativ roll då det mer gäller att skapa bra förutsättningar för andra att göra sitt jobb så effektivt som möjligt.
Nu kanske det låter som gnäll men så är det inte. Jag har fantastiskt kul på dagarna då nya frågor haglar hela tiden, det blir inte direkt långtråkigt.
Nog om jobb, den här bloggen skall ju handla om träning och orientering. Problemet är bara att det har blivit lite dåligt med den varan de senaste dagarna. Jag tränade igår i alla fall, stack ut direkt efter jobbet och sprang en runda i skogen. Försökte att undvika stigar och hålla mig i skogen så mycket som möjligt. Förr om åren tränade jag ofta på detta sättet, sprang utan tydligt mål genom skogen och fick se vart jag hamnade. ett trevligt och sätt som ger lite spänning i passet, man vet inte riktigt vart det tar vägen och alltid hittar man någon ny passage där man inte varit tidigare eller en ny kombination som inte provats innan. ett välbehövligt avbrott på de lite slentrianmässiga rundorna man annars springer. Jag får komma ihåg att göra dettta oftare.
Igår blev det tillslut 8 kilometer i skogen runt sjön som tog ungefär 50 minuter. Det är ju ändå i skogen man är under tävling och då skall man väl vara där när man tränar också, även om det bara är löpträning?
I helgen skall jag försöka att få till ett lite mer rejält pass, eller varför inte två? Är någon sugen på att träna på söndag eller är alla och springer i djurparken?

Skämmigt

Jag skäms lite över att inläggen inte direkt har haglat här på bloggen de senaste dagarna. Förklaringen ligger till stor del på att början har varit mest jobb och mindre träning. Att byta jobb kostar på lite grand initialt, det tar helt enkelt lite längre tid att fixa det man förväntas göra och det finns massor att lära sig.
Igår fick jag ändå tillfälle att ta en snabb tur efter att jag kom hem. Någon längre tur var det inte frågan om, jag ville träffa familjen lite också, det blev bara ett varv runt sjön hemifrån. Stötte ihop med ett imponerande stort gäng Skene SoIS-are uppe vid sjön som höll på att värma upp inför deras gemensamma träning. Kul att se att dom har bra fart på sina träningar. Där ligger vi i OK Mark i lä.
Det börjar att bli lite kymigt på kvällarna nu, mörkt är det och igår kväll var det lite kyligt innan man fick upp värmen.

Lekledare

Idag hade jag lovat att fixa träning till den klubbdag som Markbygdens OK hade ute vid vår stuga. Vår egen junis-stjärna Johan skulle på eftermiddagen hålla lite föredrag och dessförinnan skulle vi hinna med lite träning. Johan hade någon ide att genomföra en övning som dom hade haft i landslaget, en kombinerad stafett och OL-intervall övning som genomförs i grupp.
På lite omvägar fick jag instruktioner om hur det skulle göras men fick fria händer att lösa det rent praktiskt. Genomförandet var så att man startade fyra löpare samtidigt. En kort gafflad bana sprangs och man återsamlades vid sista kontrollen där man bytte karta och sprang tillbaks. Detta återupprepades tills alla hade sprungit alla fyra varianter. Eftersom vi sprang mellan sjön och Torestorps vägen så fick vi dessutom bra backträning, jag tror inte att det var någon som klagade på att det var för kort med 4x1,1 km......

Jag hängde ut kontrollerna på morgonen och sedan var jag med och sprang under övningen. Pojk-juniorerna hjälpte mig att plocka in. Tack för det!

Statistik

Var du här och tittade igår? Då var du inte ensam! Jag tror att det slogs ett rekord igår med hela 157 besökare. Normalt brukar det vara en 40-50 stycken per dygn, vet inte vad som hände igår men ni var välkomna allihop.
Fascinerande är det allt, jag tycker det är helt fantastiskt att det är så många som dag efter dag vill läsa om att jag har tagit ytterligare ett långsamt varv på milen uppe vid sjön. Men å andra sidan, det kanske inte är sämre än att läsa om Bloninbellas senaste shopping fynd eller se på när Kissi sminkar sig. Dom har förstås lite fler läsare....... Fråga mig inte varför.
För er alla som troget är här och läser kan jag berätta att det idag blev... Tada! Ytterligare ett varv upp på milen vid sjön!!! Tadadatada!!!
Jag läser nästan dagligen en annan blogg, Henrik Öijers blogg om cykling, och ett återkommande ämne är hans cykelpendling till jobbet mellan Falun och Borlänge. Så jag är väl inte sämre, jag skriver om mina rundor på milen.
Lite speciellt var det idag, det var första gången i år som jag sprang med tänd pannlampa hela vägen, det börjar bli mörkt nu på kvällarna. Ni hör va? Stoppa pressarna!!

Återvinning

Letade upp en gammal karta i högen idag, orkade inte sätta mig och hitta på något nytt. Det blev en bana som jag sprang för ett tag sedan, tror det var i våras, men det var såpass länge sedan att det kunde vara OK att springa den igen och nu dessutom i mörker.
det var lite dålig sikt bitvis, det varma vädret får fukten att avdunsta och blida dimma i svackorna, ibland var det som att springa in i en mjölsäck. Orienteringen gick ganska bra ändå, det var väl bara en gång jag inte höll i riktningen genom ett grönområde och blev lite vilsen när jag kom in i storskogen. Rundan blev inte så lång, var lite sliten efter arbetet.

Upptäcker nu efter träningen att Natt-rävarnas natt var idag! Jag fick ju inbjudan men tänkte att det anmäler jag mig till sen. Så går det när man skjuter upp något! Där hade jag velat vara med.....