Tillbaks från minisemestern och högsommarvärmen håller i sig, idag hade kvicksilvret nått upp till 30 strecket när vi samlades vid klubbstugan för söndagsträningen.
För att uttrycka mig kort; jag tycker inte om det. I värme tappar jag all kraft och mår allmänt tjyvtjockt. Benen känns som styltor och huvudet bara dunkar. Dricker man inte så förvärras det och dricker man så får man ont i magen. Jag gissar att en del av mina besvär med värmen sitter i huvudet men det spelar tyvärr mindre roll, jag mår lika dåligt ändå.
Det som räddade mig idag var att både Bosse och Lennart också verkade tagna av hettan. Tempot var klart beskedligt och ingen tog tag i taktpinnen på allvar. När vi stannade och drack ur vätskebältena så var det ingen överdriven brådska att komma igång igen, vi stod mest och väntade på varann och var ganska nöjda med det.
9,6 kilometer i skogen tog hela 72 minuter men mina ben säger tyvärr något helt annat så här efteråt. Jag är ganska sliten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar