- Årets bästa: Loppet jag är mest nöjd med är nog den första långdistansen uppe i Örebro under Kristi Himmelsfärds helgen. Första gången på länge jag höll ganska bra ända in i mål på en långdistans.
- Årets snabbaste: Segern på 7H medel, hade 24 minuter på 3,6 kilometer. Snabbt för att vara mig.
- Årets besvikelse 1: Starten på höstsäsongen med skadat knä och förkylning. Det är väl först nu på slutet jag kommit igång igen.
- Årets besvikelse 2: Det är kanske barnsligt att bry sig om poänger på sverigelistan, men poängen då jag vann Orintos tävling i våras var inte vad jag hade hoppats på. H18 hade samma bana och Högtrand förstörde medelpoängen totalt. Johan, å andra sidan, fick tack vare oss andra, en 5 poängare att ståta med. Varsågod!
- Årets vårsäsong: Kommer ni ihåg den sena våren och hur mycket snö det var? Blev inte mycket till vårsäsong heller...
- Årets miss: Att inte vara med på O-ringen i Örebro. Trodde på förhand att det kunde bli någon fin etapp i början, men det var väl bara sista som var lite diskutabel. Där skulle man varit med.
- Årets saknade: Fredrik Herdersson som har tillbringat de senaste åren med att renovera hus. Hoppas att han blir färdig snart så att vi kan åka på tävlingar ihop igen.
- Årets träning: En svin kall regnig kväll på Loussavaara berget i Kiruna. Inte ens förkylning och vädrets makter kunde förstöra upplevelsen av den sagolikt vackra skogen. Episkt!
- Årets sämsta: Medeldistansen uppe i Sparresäter. Jag var okoncenterad, missade hela tiden och skadade knät. Kasst, värdelöst samt ursvagt!
- Årets supporter: Min fru Karolina. Även om hon inte hejar på högst eller är den som är den flitigaste besökaren på tävlingarna, låter hon mig hålla på och träna och tävla nästan så mycket jag vill. Jag hoppas, och tror, att hon märker att jag blir en lyckligare människa. Tack!
- Vinterns motivationshöjare: Jag är anmäld till O-ringen i Hälsingland! Skall bli otroligt kul att få springa i den krävande och utmanande terrängen.
- Nästa års nykomling(?): Jag har berättat för äldsta dottern Ylva att jag började löpträna med farsan när jag var 7 år, så nu har hon bestämt att vi skall ut och springa till våren ihop. Stort.
Orientering; ett onödigt krångligt sätt att komma tillbaks till ett ställe man aldrig behövt lämna.
tisdag 19 oktober 2010
Årssammanfattning i punktform
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar