Ett fall framåt

Loppet idag på Skogshjortarnas tävling var ett klart fall framåt. senaste veckan har jag tvivlat på min egen kapacitet och det har varit allmänt tungt, men idag visade jag att det bara är inställningen som fattas. Som så ofta.

Jag hade bestämt mig för att det fick ta den tid den tog idag jag skulle inte stressa iväg direkt efter start, att jag skulle hinna bli trött ändå var jag helt övertygad om. Startade därför lugnt och dessutom med ett säkert runt om vägval. Vi startade på samma ställe som för två år sedan och hade nästan samma första och mitt minne av sträcka var att det var tufft upp och ner så runt om kändes bra. Vet inte om jag tappade något på det, men jag fick en bra ingång och missade inget. Sedan rullade det på, kontroll för kontroll och jag kom in bra i orienteringen, gjorde en liten krok på 4:an, dagens enda egentliga miss. Mot 5:an vet jag inte om jag tog rätt vägval men jag fick ett bra stråk ner mot sjön efter stigen. Alternativet kanske kunde vara att springa rakt förbi 1:an och ut mot stigarna till höger om strecket, det ser nog lite kortare ut.
Blev rejält sliten på slutet och tempot sjönk men jag höll ändå ihop orienteringen, det hade ju varit onödigt att både vara trött och att missa.
58.48 hade jag, när jag åkte hem ledde dom på 52. Får se vad de stora kanonerna lyckades springa på.