Innan dess blev det ett ofrivilligt hål i träningsdagboken. I tisdags kväll avgjordes årets viktigaste tävling, OK Marks KM. Jag var väl inte helt laddad och fikusrad, det var mycket annat som tog min uppmärksamhet både på jobbet och hemma, men jag kom i alla fall till start men mycket längre än så kom jag inte.
Vi startade längst en körväg och hade 1:an ett par hubdra meter bort i skogen. Jag hann inte mer än hoppa in i skogen innan jag stöp som en fura då jag försökte hoppa över en stock. Inget ovanligt i det, men det olyckliga var att det också stod en stubbe på lagomt avstånd som jag prickade med ansiktet. Efter en kort inventering kunde jag konstatera att alla tänder satt kvar men med underläppen var det sämre, blodet sprutade och det kändes som om det var hål rakt igenom. Att fortsätta springa fanns inte på kartan, där var mest blod.
Efter detta så har det varit så där med både sömn och mat vilket inte har uppmuntrat till någon vidare träning, men i lördags så fick jag till det igen uppe i Bohuslän.
Detta landskap är nog ett av de vresigaste ställen man kan springa på. Är det inte kupering så är det branter, vindfällen och annat bös som tar emot. Å andra sidan är det oerhört vackert nästan överallt som väger upp så det är ändå njutningsbart om än jobbigt.
Hittade en gammal trimkarta på ett fik i Brastad och gav mig ut. Tyvärr var det inga skärmar ute men jag klarade mig ändå. Nästan 6 kilometer tog strax under timman, ingen rekord fart men det säger också en del om skogen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar